Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ylva Nilsson

Efter Boris galna utspel kan EU få som man vill

Boris Johnson vill driva igenom ett lagförslag som gör det möjligt för honom att bryta med avtalet med EU.Foto: JESSICA TAYLOR HANDOUT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Mitt under Brexitförhandlingen hotar Storbritannien med att bryta gällande avtal. 

Ska EU storma ut eller sitta kvar?

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Säga vad man vill om Boris Johnson men drama blir det, när premiärministern gör sina utspel.

Inte lika eldfängt svar från EU-sidan, dock. 

”VI TÄNKER BRYTA MOT INTERNATIONELL RÄTT,” tjoade den brittiska regeringen i veckan, ”VI TÄNKER BRYTA MOT AVTALET VI INGICK MED EU.”

”Men vad håller de på med nu för tokstollerier,” undrar på andra sidan Engelska Kanalen en liten grupp europeiska yrkesdiplomater med det låga tonfallet väl inövat.

”De kan väl inte bryta ett avtal vi ingick i år, precis i samma stund som vi sitter och slutförhandlar med dem om en fortsättning. ”

”DET GÖR VI FÖR ATT EU HOTAT OSS MED MATBLOCKAD,” tjoade premiärminister Johnson.

”Matblockad?!,” undrar man på andra sidan och några kan inte låta bli att le:

”Är det en grej, finns det ens?”

Irländaren i gruppen nickar bistert:

”…men låt mig inte gå in på hur britterna behandlade oss på 1800-talet. Viktigast här är väl ändå att avtalet som britterna tänker bryta, handlar om mat som går FRÅN Storbritannien in till Nordirland. ”

Allmänt skrockande som avbryts av dansken, lite otålig:

”Jaha, men ska vi fortsätta arbetet kanske. Vi pratade om fiske i Atlanten.”

”Nej men!, utbrister en fransk kollega, ”inte kan vi skriva ett nytt handelsavtal med britterna om de hotar bryta det avtal vi har.” 

Alla tittar på juridiska tjänsten.

”Britterna har inte gjort något. Bara pratat,” säger juristen, ”så visst kan vi fortsätta.”

”Men vi måste väl ändå säga ifrån!, utbrister spanjoren.

”Vi faxar en invändning till London, ” kompromissar tyske ordföranden. ”Räkna bara inte med att Merkel eller någon från vår regering gör sig till åtlöje med att offentligt svara på det där tramset. Matblockad!”

”Kan vi inte åtminstone skicka över någon med protesten?,” undrar holländaren vars premiärminister gillar lite drama.

”Så lågt rankad som möjligt, då. Skicka en kommissionär. Skicka den irländske handelskommissionären.”

”Han har just avgått,” påminner belgaren, ”kommissionen har satt slovaken som vikarie.”

”Perfekt, skicka slovaken. Det kommer reta gallfeber på dom att de inte ens får en tysk,” småler italienaren.

”Nu kan vi alltså få Boris att gå med på det mesta?”

”Hmmm… då säger vi… känner stark oro, brott mot internationella avtal är ytterst allvarligt…”

”… hänvisar till paragraf 167….  Ni vet, tvistlösningen vi skrev in i avtalet. Ifall någon av oss skulle bli missnöjd.”

”Kanske slovaken kunde passa på och fråga om britterna tänker fortsätta att förhandla med oss?”

”Klart dom gör! Det här spektaklet är bara för att Boris Johnson ska visa väljarna hur tuff han är. Med det gjort kan han gå med på ett avtal, behöver bara låtsas att vi i EU har backat jäääättelångt för att vi blev så rädda för honom.”

”Nu kan vi alltså få Boris att gå med på det mesta?”

”Jepp. Men vi får lov att tugga i oss att han kommer gå ut till pressen och tjoa igen.”

TOTAL SEGER. EU i KNOCK-OUT.  VÄRLDENS BÄSTA AVTAL FÖR OSS.

”Fast tänk om Storbritannien faktiskt bryter mot avtalet?,” undrar svensken.

”Det kommer de säkert göra,” säger ordföranden. ”Då tar vi ärendet till tvistlösningsmekanismen. Efter tre år kommer ett besked att så fick de inte göra. Under tiden har alla drabbade företag flyttat sina affärer någon annanstans. Kan vi återgå till fiskekvoterna nu?”