Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ylva Nilsson

Det är Sverige som sätter demokratin ur spel i EU

Det var nog aldrig meningen att regeringen därför skulle uppfatta EU-förhandlandet som sin privatsak. Men så ser det ut i praktikenFoto: KRISTOFER SANDBERG

EU får ofta kritik för ett demokratiskt underskott. Men i Sverige sjabblar vi själva ännu värre med demokratin i EU-arbetet.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

EU-medlemskapet betydde att en stor del av lagstiftandet flyttades från den folkvalda riksdagen till regeringen (vår röst i EU). Det var nog aldrig meningen att regeringen därför skulle uppfatta EU-förhandlandet som sin privatsak.

Men så ser det ut i praktiken. När svenska lagar stiftas, genomförs som bekant en hel remissordning där alla möjliga berörda parter har en chans att tycka till innan lagen ska skrivas.

Om det är ett EU-ärende däremot, så kan det hända att en tjänsteman lyfter telefon och ringer en organisation eller branschförbund som får tycka något.

Eller inte.

Först efter att EU-regler är beslutade - när dessa ska bli svensk lag - genomförs en ”normal” svensk remissrunda. 

Men då är det så dags. Bara finjusteringar är möjliga då.

Inga remisser inför EU-förslag

Det låter kanske som en elak skröna men det finns belägg för svartmålningen. I en färsk rapport från Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet konstateras att i 10 procent av fallen (snällt räknat), tar regeringen in synpunkter från svenska aktörer INNAN den förhandlar viktigare EU-regler på plats.

Och då är det i åtta fall av tio en statlig myndighet som regeringskansliet samråder med.

Men kanske myndigheterna har samrått? Statskontoret utredde saken i somras och konstaterade att om samråd alls sker (dokumenteras inte) så brukar det bestå i att en enskild tjänsteman bestämmer sig för att lyfta telefonluren och ringa någon.

Då ska man veta att Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och andra myndigheter har en självständig roll i EU som inte ens regeringskansliet har koll på. De tillfrågas direkt av Bryssel innan EU-förslag skrivs. De sitter i EU-kommissionens expertgrupper som kan avgöra heta politiska strider, om utsläpp från personbilar eller pesticider och bidöden till exempel.

Allvarligast med detta är förstås att svensk demokrati sätts ur spel. Men vi riskerar också att få sämre lagar. Enskilda tjänstemän har knappast förmågan att förutse alla effekter som EU-förslag kan leda till i Sverige.

Det kan försämra svenskt inflytande i EU vilket stärks betydligt av en brett förankrad förhandlingsposition. Ett litet EU-land som Sverige behöver all slagkraft man kan få.

Och så, extra viktigt: Vi missar ett upplagt tillfälle att få till en svensk debatt INNAN EU-beslut klubbas.

Försämrar mediebevakningen av EU

Remissandet inför svenska lagar görs ju med det viktiga bihanget att synpunkter redovisas öppet. Riksdagsmän – som inte gärna kan vara insatta i alla ämen som dyker upp på deras bord - får här en snabb överblick av vad olika samhällsaktörer tycker och var fallgropar kan finnas. 

Svenska massmedier ges åtskilligt stoff till nyhetsartiklar. De svenska väljarna släpps därmed också in.

Just dessa pusselbitar är ju precis vad vi behöver för att det ska kunna uppstå en svensk mediebevakning av EU och en svensk debatt om EU-förslag.

25 år som EU-medlem utan att svenska regeringar anpassat sin remissgång till nya omständigheter det minsta.

Regeringen har åtminstone beställt två utredningar för att få veta hur det står till med det demokratiska underskottet. 

Det står riktigt illa till.

Ylva Nilsson: Därför får Sverige mindre inflytande i Bryssel