Ylva Nilsson
Det började som en välmenande idé för att lösa ett seriöst och växande problem. Låglönearbeten i Europa skickar miljoner människor ut i fattigdom även om de heltidsarbetar. Coronapandemin gör saken värre. Social misär leder till oro, leder till våld och till populism.
Så borde inte EU ta ansvar för en lägstalön som man kan leva på?
Idén möttes med ett ramaskri från alla håll i Sverige (och i Danmark). Från fack och arbetsgivare, från vänster till höger kom: ”Rör inte den svenska modellen!”
Svenskarna (och danskarna) har sedan dess tjatat hål i huvudet på alla i EU om vår modell med kollektivavtal och att det vore bleka döden med lag om en lägstalön. Noga taget har vi malt på om detta för alla inom EU om sedan 1995.
Kollektivavtal levererar större stabilitet på arbetsmarknaden, mindre löneklyftor och högre lägstalöner än vad lagar om minimilön gör. Se bara på statistiken!
Hör och häpna, EU-kommissionen lät sig övertygas av argumenten för kollektivavtal
Hör och häpna – EU-kommissionen såg på statistiken. Den lät sig övertygas.
När kommissionen på onsdagen la fram sitt direktivförslag om lägstalön så undantas länder med kollektivavtalssystemet. Sverige (och Danmark) slapp.
Inte nog med det, Bryssel går på den svenska linjen att INTE lagstifta om en nivå för lägsta lön.
Länderna ska i stället sätta kriterier för hur en lägstalön räknas ut, byggt på landets produktivitet och allmänna lönenivå.
Men störst av allt: EU-kommissionen köper fullt ut att kollektivavtalsmodellen är bäst, att den levererar fördelar som lönelagar inte kommer i närheten av. Sverige (och Danmark) har övertygat EU-kommissionen så till den milda grad att de vill införa vår modell för hela EU.
Nu fungerar förstås denna modell enbart om fackförbunden är en så stark aktör att marknadslösningar inte krossar löntagarna. Och fackförbunden i många andra EU-länder är svaga och har alltför få medlemmar, vilket förklarar varför andra länder skyddar låglönearbetare via lag.
Så EU-kommissionen försöker ge fackförbunden ökad kraft via detta lönedirektiv. Facken måste släppas in när lönekriterier för lägstalön ska sättas, de ska vara med när värdering av rätt lönenivå uppdateras.
EU-länder med få anslutna måste skaffa handlingsplaner för kollektivavtal
EU-länderna åläggs arbeta för mer av kollektivavtal i sina system. De länder vars kollektivavtal täcker färre än 70 procent av alla anställda måste ta fram en handlingsplan som ska granskas i Bryssel.
Om det här gav effekt skulle rentav låglönekonkurrensen från Östeuropa, som LO retat sig så på, kunna lindras.
En så komplett politisk seger har Sverige inte vunnit sedan vi fick EU att börja ta jämställdhet på allvar (utan danskarna).
Så hurras det idag? Firas det?
Nej, svenska fack och arbetsgivare förklarar sig missnöjda med att EU rör om på arbetsmarknaden.
De borgerliga partierna påpekar att detta är oacceptabel överstatlighet.
Jaha. Synd att EU inte valde något av de andra svenska förslagen för hur man lyfter låglönearbetare ur fattigdomsträsket. Nämligen att… eller att…
Nej, visst nej. Det har aldrig kommit något svenskt förslag på hur man kan lösa den växande fattigdomen i Europa. Det angår väl inte oss?
Vi svenskar verkar varken intresserade av att sprida våra lärdomar eller söka nya. Vi vill bara vara i fred.