Kontrasten var lika talande som effektiv. SVT:s Agenda hade besökt Köpenhamn och berättade om de hårda danska vapenlagarna som innebär att den som grips med vapen på sig åker in direkt och får sitta i minst ett år i fängelse. Resultatet talar för sig själv: bara tre personer har skjutits till döds i år.
På andra sidan sundet räknar Malmö - med bara 330 000 invånare - till 145 skjutningar hittills detta år, varav sex med dödlig utgång. Den som blir gripen med ett vapen i Sverige släpps som regel ut på gatan igen efter bara några timmar i väntan på rättegång.
Det är en ohållbar ordning. Så vad tänker S-MP-regeringen göra åt saken?
Anders Ygeman lät i Agenda mer som att han deltog i en spännande seminarieövning än som en krisgeneral med en tydlig plan framåt.
Det duger inte. Vi har en extremt allvarlig utveckling här och nu; chefsåklagare på flera håll i landet varnar för förestående kollaps inom polisen.
Det är bråttom att reda ut denna situation.
Inför jourdomstolar
Denna ledarsida har under en längre tid drivit kravet på jourdomstolar som ska kunna avgöra enkla ärenden inom loppet av något eller några dygn. Det är utmärkt att regeringen nu är inne på samma linje.
Långsamheten är det svenska rättsväsendets stora akilleshäl. I stället för att frihetsberövas och få en snabb dom släpps kriminella ut i friheten i väntan på ett domslut som kan dröja ett halvår eller mer. Det skapar laglöshet med gängkriminella som kan begå nya brott dagligen.
Ygeman nämnde att det kan bli aktuellt att även skärpa häktningsreglerna. Men sanningen är att regeringen i praktiken rör sig i motsatt riktning.
I augusti kom en utredning som syftar till att på punkt efter punkt försvåra häktningar.
Bland annat vill man slopa regeln som anmodar automatisk häktning vid brott som ger minst två års fängelse. Och det ska bli ännu fler restriktioner kring häktning av unga under 18 år.
Ygeman tycks dessutom dela Barnombudsmannens oro för att unga placeras i polisens arrest.
Det finns en gräns för hur många stolar man kan sitta på samtidigt.
Måste välja väg
Bättre att öppet erkänna målkonflikten. Många av de gängkriminella som sätter skräck i sina stadsdelar är i åldern 16-23 år. Om vi vill fortsätta att behandla dem som barn och unga som helst inte ska frihetsberövas och straffas kommer samhället inte att kunna vinna denna kamp.
Alternativet är att vi inser att denna undfallenhet varken tjänar de unga kriminella eller samhället i stort. Då måste vi tvärtom skärpa samhällets reaktioner kraftigt för just dessa ålderskategorier - 15-18 år och 18-21 år.
Ygeman måste välja väg. Sverige behöver en nationell mobilisering mot gängvåldet med en serie åtgärder: ny rikspolischef, fler poliser i yttre tjänst, slopade straffrabatter, jourdomstolar, lägre gränser för frihetsberövande, fler övervakningskameror med mera.
Det är bara att sätta igång.
Läs också Anna Dahlberg: Dags att återta gatan från gängen
Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.
