Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Wetterberg: Därför betalar vi gärna skatt

Gunnar Wetterberg. Foto: Cornelia Nordström

Snart är det dags för den verkliga svenska nationaldagen. Det är Stora deklarationsdagen vi borde fira.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det här med den 6 juni är en konstig konstruktion. Dagen har ingen särskild resonans i folksjälen. Entusiasterna hänvisar till Gustav Vasas kungaval 1523 och antagandet av 1809 års regeringsform. Men den 6 juni är också drottning Kristinas tronavsägelse 1654, och grundlagen 1809 kastade vi ut för fyrtio år sedan.

Nej, det är den 2 maj vi borde fira, om vi ska ta fasta på det som är särpräglat och något att vara stolta över. Den svenska tilliten till det gemensamma är det starkaste och märkvärdigaste i den svenska modellen. Sällan blir det så tydligt som när vi varje år snällt och beskedligt lämnar in vår privata ekonomi till beskattning.

Individualister med tro på kollektivet

Det finns ett jämlikhetspatos i den nordiska kulturen. Inkomststrukturen är mer sammanpressad än i nästan alla andra världens länder, samhällsservicen är väl utbyggd, inte minst för barn och gamla, en stor del av befolkningens konsumtion sker via skattsedeln. De nordiska länderna hör till dem som gjort mest för jämställdhet och i miljöfrågor. I stora internationella undersökningar skiljer de nordiska medborgarna ut sig som starka individualister – och samtidigt med ett stort förtroende för staten.

Frågan är varifrån detta patos kommer. Ibland hänvisar man till bondesamhällenas dominans, till de feodala strukturernas svaghet jämfört med det övriga Europa, till den moderna statens tidiga etablering (den 6 januari i år var det 400 år sedan Axel Oxenstierna utnämndes till rikskansler).

Men det finns mer. Den lokala självstyrelsen spelade tidigt en viktig roll, väckelsen och nykterhetsrörelsen vann bred anslutning på 1800-talet, och under 1900-talet blev den fackliga organiseringen starkare än någon annanstans. Många människor har sedan länge deltagit i skötseln av gemensamma angelägenheter. Det betyder att fler varit delaktiga i frågornas lösning än på många andra håll.

Kollektivavtalen skapar arbetsfred och smidiga lösningar i arbetslivet. Medborgarna är beredda att betala för offentliga tjänster i en utsträckning som knappast har sin motsvarighet på annat håll. Det offentliga beslutsfattandet är jämförelsevis öppet och sker i många frågor nära medborgarna tack vare den lokala självstyrelsens starka ställning.

Trygghet och risk blandas

De nordiska länderna blandar trygghet och risk. De har blivit rika genom stor öppenhet gentemot omvärlden; de vågar vara öppna därför att de låter en del av välståndet betala omfattande trygghetssystem för hela befolkningen. Fackföreningar och andra intressegrupper accepterar nedläggningar och andra förändringar därför att socialförsäkringarna och arbetsmarknadspolitiken är stark och generös. En stor del av skatterna betalar framsynta investeringar i humankapital, från omfattande barnomsorg över breda utbildningssystem till höga BNP-andelar för forskning och utveckling.

Översyn av skattereform krävs

Tilliten är inte naturgiven. Förtroendet måste förtjänas. Det är inte minst därför som 1990-talets illa tilltufsade skattereform behöver en översyn. Det är viktigt för Sverige att medborgarna kan fira Deklarationsdagen med någorlunda gott mod, om och om igen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!