Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Wallströms plakatpolitik fel svar på kärnvapenhot

Kärnvapenhotet är tillbaka och USA:s mer offensiva strategi ökar riskerna. Svensk plakatpolitik är dock fel svar. Foto: CAROLYN KASTER / AP TT NYHETSBYRÅN, DOE / EPA AFPI och STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Kärnvapenhotet är tillbaka på ett sätt som kan vara farligare än någonsin. Men svensk plakatpolitik är inte lösningen.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Under kalla kriget levde världens befolkning ständigt i skuggan av kärnvapenhotet. Den potentiella förödelsen var svindlande, men däri låg också fröet till stabilitet. Eftersom både USA och Sovjetunionen visste att bruket av kärnvapen skulle innebära slutet också för den egna nationen infann sig en terrorbalans. Hotet om ömsesidig utplåning, förkortat MAD på engelska, fungerade avskräckande. 

Sedan dess har Berlinmuren fallit och USA har minskat sin kärnvapenarsenal med 85 procent från de högsta noteringarna under kalla kriget. Men paradoxalt nog kan dagens kärnvapenhot visa sig vara långt farligare. 

Ett skäl till det är risken att opålitliga regimer som Nordkorea och Iran skaffar sig en egen kärnvapenarsenal som in sin tur utlöser en kapprustning i Asien och Mellanöstern. Ett annat är den teknologiska utvecklingen, där exempelvis cyberangrepp kan riktas mot en stats kärnvapensystem och skapa kaos och förvirring.

Ryssland har rustat upp och skramlar med kärnvapnen

Minst lika oroväckande är Rysslands agerande under senare år. Medan väst har gjort sig av med de flesta av sina taktiska kärnvapen har Moskva gått i motsatt riktning och utökat och moderniserat sin arsenal. Kärnvapnen har blivit ett sätt för Putinregimen att kompensera för Natos överlägsenhet i konventionell krigföring.

Ryssland hotar med kärnvapen i retoriken och har rentav formulerat en doktrin om "de-eskalering". I praktiken skulle det kunna handla om att Ryssland ockuperar ett område i Baltikum och hotar med att använda taktiska kärnvapen om Nato försöker återta det.

Detta har på ett skrämmande sätt sänkt tröskeln för framtida kärnvapenanvändning. Och det har skapat ett strategiskt vakuum i Natos och USA:s krigsplanering. Risken är stor att väst skulle ställas i valet att vika ner sig eller rikta en förödande kärnvapenattack mot Ryssland.

I fredags kom svaret från Pentagon. USA kommer att gå på offensiven genom att satsa på smartare kärnvapen med mindre sprängkraft och bland annat bestycka sina atomubåtar med dessa. Men Trumpadministrationen ändrar också USA:s kärnvapendoktrin. Kärnvapen ska i framtiden även kunna användas för att svara på exempelvis en förödande cyberattack mot USA.

Trumps nya kärnvapendoktrin är ansvarlös

Det är en illavarslande upptrappning. Att USA svarar på Rysslands snabba upprustning av taktiska kärnvapen är en sak. Men att frångå den traditionella synen på kärnvapen som något som bara ska användas i en extrem situation, där ett annat land hotar med dessa vapen, är ansvarslöst.

USA ska vara en förebild som genom normbildning och garantier ökar stabiliteten kring domedagsvapnet. Det var exempelvis en amerikansk kärnvapengaranti som på 60-talet fick regeringen Erlander att ge upp tanken på en svensk atombomb.

Att Trump struntar i sådana moraliska förpliktelser är inte förvånande. Men Sveriges svar bör inte bli att bedriva plakatpolitik genom att skriva under FN-konventionen om kärnvapenförbud. Det skulle ytterligare underminera icke-spridningsavtalet och den rådande ordningen. Dessutom skulle det lamslå svensk säkerhetspolitik som alltjämt bygger på att Sverige omfattas av USA:s kärnvapenparaply.

Om Sverige vill vara en relevant röst måste den mentala kartan uppdateras.

 

Läs också: Rödgrön röra inom säkerhetspolitiken 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!