Kärnvapenhotet är tillbaka och USA:s mer offensiva strategi ökar riskerna. Svensk plakatpolitik är dock fel svar. Foto: CAROLYN KASTER / AP TT NYHETSBYRÅN, DOE / EPA AFPI och STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kärnvapenhotet är tillbaka och USA:s mer offensiva strategi ökar riskerna. Svensk plakatpolitik är dock fel svar. Foto: CAROLYN KASTER / AP TT NYHETSBYRÅN, DOE / EPA AFPI och STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Wallströms plakatpolitik fel svar på kärnvapenhot

Publicerad

Kärnvapenhotet är tillbaka på ett sätt som kan vara farligare än någonsin. Men svensk plakatpolitik är inte lösningen.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Under kalla kriget levde världens befolkning ständigt i skuggan av kärnvapenhotet. Den potentiella förödelsen var svindlande, men däri låg också fröet till stabilitet. Eftersom både USA och Sovjetunionen visste att bruket av kärnvapen skulle innebära slutet också för den egna nationen infann sig en terrorbalans. Hotet om ömsesidig utplåning, förkortat MAD på engelska, fungerade avskräckande. 

Sedan dess har Berlinmuren fallit och USA har minskat sin kärnvapenarsenal med 85 procent från de högsta noteringarna under kalla kriget. Men paradoxalt nog kan dagens kärnvapenhot visa sig vara långt farligare. 

Ett skäl till det är risken att opålitliga regimer som Nordkorea och Iran skaffar sig en egen kärnvapenarsenal som in sin tur utlöser en kapprustning i Asien och Mellanöstern. Ett annat är den teknologiska utvecklingen, där exempelvis cyberangrepp kan riktas mot en stats kärnvapensystem och skapa kaos och förvirring.

Ryssland har rustat upp och skramlar med kärnvapnen

Minst lika oroväckande är Rysslands agerande under senare år. Medan väst har gjort sig av med de flesta av sina taktiska kärnvapen har Moskva gått i motsatt riktning och utökat och moderniserat sin arsenal. Kärnvapnen har blivit ett sätt för Putinregimen att kompensera för Natos överlägsenhet i konventionell krigföring.

Ryssland hotar med kärnvapen i retoriken och har rentav formulerat en doktrin om "de-eskalering". I praktiken skulle det kunna handla om att Ryssland ockuperar ett område i Baltikum och hotar med att använda taktiska kärnvapen om Nato försöker återta det.

Detta har på ett skrämmande sätt sänkt tröskeln för framtida kärnvapenanvändning. Och det har skapat ett strategiskt vakuum i Natos och USA:s krigsplanering. Risken är stor att väst skulle ställas i valet att vika ner sig eller rikta en förödande kärnvapenattack mot Ryssland.

I fredags kom svaret från Pentagon. USA kommer att gå på offensiven genom att satsa på smartare kärnvapen med mindre sprängkraft och bland annat bestycka sina atomubåtar med dessa. Men Trumpadministrationen ändrar också USA:s kärnvapendoktrin. Kärnvapen ska i framtiden även kunna användas för att svara på exempelvis en förödande cyberattack mot USA.

Trumps nya kärnvapendoktrin är ansvarlös

Det är en illavarslande upptrappning. Att USA svarar på Rysslands snabba upprustning av taktiska kärnvapen är en sak. Men att frångå den traditionella synen på kärnvapen som något som bara ska användas i en extrem situation, där ett annat land hotar med dessa vapen, är ansvarslöst.

USA ska vara en förebild som genom normbildning och garantier ökar stabiliteten kring domedagsvapnet. Det var exempelvis en amerikansk kärnvapengaranti som på 60-talet fick regeringen Erlander att ge upp tanken på en svensk atombomb.

Att Trump struntar i sådana moraliska förpliktelser är inte förvånande. Men Sveriges svar bör inte bli att bedriva plakatpolitik genom att skriva under FN-konventionen om kärnvapenförbud. Det skulle ytterligare underminera icke-spridningsavtalet och den rådande ordningen. Dessutom skulle det lamslå svensk säkerhetspolitik som alltjämt bygger på att Sverige omfattas av USA:s kärnvapenparaply.

Om Sverige vill vara en relevant röst måste den mentala kartan uppdateras.

 

Läs också: Rödgrön röra inom säkerhetspolitiken 

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag