Virve Ivarsson
I dag slår Emmabodafestivalen upp sina portar för tjugosjätte året i rad. Av artisterna är över 90 procent män, ett faktum Emmaboda delar med festivaler som Sweden rock och Summerburst. Totalt är 24 procent av artisterna på årets svenska festivaler kvinnor.
Rock on the dock och Sommarfesten är två festivaler som i år bokat 100 procent män. Artistbokare från båda festivalerna menar att detta mest är en tillfällighet och att man sett till musik, inte kön.
Något som kan förvåna med tanke på att könsfördelningen länge varit jämställd vid de flesta av landets musikhögskolor. Så problemet lär inte vara att det utbildas för få kvinnliga musiker.
Även argumentet att det skulle vara svårt att hitta kvinnorna är svårt att ta på allvar.
Gruppen Jämställd festival har nämligen i samarbete med tusentals festivalbesökare och Rättviseförmedlingen sammanställt listor på musikakter inom sju olika genrer som inte är mansdominerade och som besökarna gärna ser på festivalerna.
Trots detta tycks det envisaste förvarsargumentet för mansdominansen på festivalerna vara att man ju sett till kvaliteten och inget annat.
Anders Högström, artistbokare för Skulefestivalen, säger till exempel till Tidningen Ångermanland att han ett år bestämde sig för att ha en könsfördelning på 50/50 men då blev bokningarna som helhet inte så lyckade.
De flesta artistbokare verkar inte ha något emot en jämnare könsfördelning och tycks mena att de gärna skulle ha hälften kvinnor om det var så att de bästa artisterna råkade vara lika många män som kvinnor.
Låt oss avhålla oss en stund från att påpeka sådant som att mansdominansen också skulle kunna bero på att de flesta artistbokare är män och att de flesta jobb inom musikbranschen förmedlas genom informella kontakter.
Låt oss vänta lite med invändningen att artistbokarna troligen skulle kunna anstränga sig mer för att hitta de skickliga kvinnorna eller med att påpeka att vad som är bra delvis är subjektivt.
Låt oss avvakta med länkarna till andra festivaler som minsann lyckats hitta skickliga, efterfrågade kvinnor så det står härliga till.
Låt oss för ett ögonblick föreställa oss att de artistbokare har rätt som påstår att det finns fler bra manliga artister än kvinnliga i Sverige, samt att dessa artistbokare verkligen eftersträvar en jämställd festival.
I så fall vore det bra om fler kunde redovisa hur de gör när de väljer ut sina artister, att de letar både efter kvinnor och män och hur de definierar kvalitet.
Så vi kan ta reda på varför de utbildade, existerande och rekommenderade kvinnliga musikerna inte lyckas bli bra nog för artistbokarna.
Föreligger nämligen en så stor kvalitetsskillnad mellan könens musikaliska kapacitet borde man ju verkligen rikta ytterligare satsningar på kvinnors musikaliska utveckling.
Alla kan inte göra allt och en festival måste inte ha en 50/50 könsfördelning - men både kvinnor och män bör kunna bli tillräckligt bra för att bli bokade till en musikfestival.
Om bara männen når dit bör artistbokare kunna svara på varför och är svaret kvalitetsbrist bör samhället satsa mer på kvinnors musikaliska utveckling.
Visar sig svaret däremot vara bristande intresse eller försök från artistbokarnas sida tycks i stället en utveckling av artistbokarna motiverad.