Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Virve Ivarsson

Är Wikipediaplugg värt ett studielån?

Vill man konkurrera med kvalitet bör man kunna visa att man har den - även på grundkurser vid universitet.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

- Ni behöver inte anteckna, jag har hämtat all information från Wikipedia.

Det sägs att hoppet är det sista som lämnar en människa, men i bland undrar jag om det inte lämnar humaniorastudenter innan begäret efter högskolepoäng gör det. Det var en novembereftermiddag i ett dammigt klassrum. Jag hade flytt mina juridikstudier för en termin idé- och lärdomshistoria i hopp om ökad allmänbildning och befann mig nu på vår första och enda lektion om Karl Marx.

Läraren sa att Wikipedia är en underskattad källa som folk är onödigt rädda för att använda sig av. Visserligen skulle man se upp, då vem som helst kan gå in och skriva kunde det hända att man hade otur. Att någon högerextremist just gått in och skrivit att Hitler var ett helgon, men annars så. En klasskamrat räckte upp handen och sa att han höll med om att det är en underskattad källa, det är ju många framstående forskare som skriver där.

I förra veckan landade antagningsbeskeden på antagning.se och spred förhoppningsvis förväntningar och pirr hos sina mottagare. De studenter som ska studera i Sverige och är utan medborgarskap i EU, EES eller Schweiz måste sedan den 1 juli 2011 betala för sin utbildning. De har troligen än högre förhoppningar.

Jonas Hellman skrev i en kolumn på DN:s ledarsida i måndags om behovet av att öka internationaliseringen och mångfalden vid Sveriges universitet. Han ordinerade mer undervisning på engelska men inte ett avskaffande av studieavgifterna - "bättre är förstås att konkurrera med kvalitet och möjligheter", skrev han.

Och det frestar att hålla med - det låter ju bättre med en utbildning som är bra men kostar än en utbildning som är gratis men dålig. Men vad händer om utfallet i stället blir ett tredje - att utbildningen kostar en hel del men inte är särskilt bra?

Att läsa samma kurs i idé- och lärdomshistoria som jag läste i höstas kostar för en avgiftsskyldig student i dag 50 000 svenska kronor. Även för de studenter som slipper betala studieavgift "kostar" ju utbildningen i och med att de flesta tar lån för att kunna läsa den. Universitetskanslerämbetet ska utvärdera högskoleutbildningarnas kvalitet, men ges ämnet endast upp till 60 högskolepoäng utvärderas det inte.

Idé- och lärdomshistoria går till exempel att läsa till och med 90 högskolepoäng men det som utvärderas är studenternas kunskaper vid kandidatexamen. Hur hög kvalitet kurserna håller på de lägre terminerna får vi inte veta.

Utbildningsutvärdering är en klurig sak. Jag tyckte på många sätt om kursen i idé- och lärdomshistoria. Där fanns Wikipediainslag och låga krav. Men också verkligt passionerade lärare och diskussioner om klassisk litteratur som kommit närmare en definition av rättvisa än jag någonsin upplevt på juristprogrammet.

Men säger man att ambitionen är att konkurrera med kvalitet bör man även kunna visa att man har sådan - och låta Universitetskanslerämbetet utvärdera kurser även på grundnivå. Risken är annars att de dåliga inslagen går obemärkta förbi - och leder till att en hel klass sitter och pluggar in den version av Karl Marx liv som jag just skrivit in på Wikipedia.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!