Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Viruset hotar ekonomin lika mycket som hälsan

Med fel åtgärder, vid fel tidpunkt, riskerar medicinen att bli lika besk som sjukdomen.Foto: KOJI SASAHARA / AP TT NYHETSBYRÅN

Många människor riskerar att förlora jobb och inkomst under coronautbrottet. 

Nu krävs snabba åtgärder från politikerna för att säkra företagens överlevnad.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Corona-utbrottet är katastrofalt för folkhälsan - men exakt hur stor effekten kommer att bli avgörs till stor del av myndigheternas agerande. Detsamma kan man säga om virusets påverkan på ekonomin.

I det lilla märks den ekonomiska nedgången redan nu genom förtvivlade meddelanden från krögare, hotellägare och frisörer som vittnar om hur kunderna från en dag till en annan bara försvann.

I det stora yttrar sig krisen i varsel om uppsägningar för tusentals personer i Sverige och i kraftiga produktionsfall. I Kina räknar man med en minskad bruttonationalprodukt om 20 procent under det första kvartalet - så illa har det inte varit sedan kulturrevolutionen.

Brutala ekonomiska effekter

När nu även länder i väst börjar stänga gränser och införa olika typer av utegångsförbud kommer effekterna att bli brutala även här. Till viss del är det oundvikligt. Det går inte att följa epidemiologernas råd om social distansering utan att det påverkar ekonomin i grunden. Men med fel åtgärder, vid fel tidpunkter, riskerar medicinen att bli lika besk som sjukdomen. 

Ett problem är att det saknas internationell koordination. Många länder agerar på egen hand på ett helt annat sätt än vad som skedde under finanskrisen 2008. Tyskland gjorde stor skada genom att ensidigt stoppa exporten av sjukvårdsmateriel. Det gör att förtroendet för förbundskansler Angela Merkel är sargat när hon nu försöker underlätta varuflödet på EU:s inre marknad. Bristen på internationellt ledarskap riskerar att fördjupa krisen.

Nationella regeringar måste nu gå in med ekonomiska stimulanser. Här har den svenska modellen en fördel. Medan andra länder i all hast försöker införa mer av ersättning vid sjukfrånvaro och arbetslöshet, kickar Sveriges välfärdssystemen i gång automatiskt. Det dämpar såväl smittspridningen som den ekonomiska nedgången.

Fler åtgärder behövs

Men det finns revor i skyddsnätet. Många timanställda och gig-anställda drabbas allra först, men har inte kvalificerat sig ersättning. I detta exceptionella läge bör politikerna överväga att införa mer av stöd även för sådana grupper. 

Det är bra att regeringen redan har gett företag möjlighet att skjuta upp skatteinbetalningar och det är välkommet att Riksbanken har skjutit in mer pengar i banksystemet. Men det finns oroväckande tecken på att regeringens åtgärder inte är tillräckliga och att krisande företag ändå har svårt att få lån. 

Regeringen bör därför fundera på bredare stöd som kan hjälpa företag att övervintra den akuta krisen. Visst finns det faror med sådana interventioner. Men om politiken inte agerar riskerar i grunden välfungerande bolag att slås ut. Den skulle göra att ekonomiska återhämtningen dröjer den dagen pandemin väl är över.