Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vi måste satsa på sjuksköterskorna

Man ska vara misstänksam mot politiker som frambär gåvor i valtider. I maj i år lovade Stockholms landstingspolitiker att satsa 90 miljoner kronor extra över två år på sjuksköterskelöner. Nu är budet höjt, till 118 miljoner.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Men detta är naturligtvis bra och man får hoppas att det blir som personallandstingsrådet Anna Starbrink (FP) säger, att det inte är fråga om en engångssatsning utan att pengarna kommer att finnas kvar framöver.

 

Anna Starbrink kallar det en jämställdhetssatsning. Det kan man gott säga att det är; sjuksköterskors låga löneläge speglar att yrket haft karaktären av kall för självuppoffrande kvinnfolk. Numera är det ett vanligt jobb, men ett utpräglat kvinnojobb, och då blir lönen därefter.

Lönepåslaget i Stockholm tillkommer dock inte alla sköterskor. Skickliga specialistsjuksköterskor på akutsjukhusen, inom specialiteter där det råder brist, som ska premieras. Det är en förståelig prioritering. Det är också bra att satsningen gäller särskilt skickliga sjuksköterskor. Alltför länge har kvinnlig sjukvårdspersonal behandlats som stora grå kollektiv med helt utbytbara delar.

 

Sjuksköterskeupprorets kärna är kravet på höjda ingångslöner. Stockholm väljer alltså att inte höja dem, och det är högst begripligt om nybakade sjuksköterskor ser bittert på det valet. En ingångslön i trakterna av 21 000 kronor är inget att hurra för efter en högskoleutbildning.

Men i längden är nog ändå inte ingångslönen den största förolämpningen, utan bristen på lönetrappa. Efter sex år kan en sköterska ligga kvar på nästan samma nivå som en nyutexaminerad.

För en specialistutbildad sköterska tar det 19 år att tjäna in vad man förlorat på utebliven lön och studieskulder under utbildningstiden, enligt Vårdförbundet. Det är förstås absurt. Inte undra på att det råder brist på specialistsjuksköterskor i hela landet.

 

Det måste löna sig att läsa vidare. Men sköterskespecialisterna får inte bara klent i lönekuvertet, de måste dessutom ta tjänstledigt och låna pengar under sin vidareutbildning. Landstingen betalar i vissa fall "studielön" - låg lön - men det är i regel bara för discipliner där de har sköterskebrist.

Detta ska jämföras med läkare, som får runt 28 000 kronor i månaden under sin AT-tjänstgöring och läkarlön under specialistutbildningen.

Sjuksköterskekåren är ålderstigen och stora avgångar väntar. Ungdomar attraheras inte av ett yrke som präglas av ansvar för liv och död, dåliga villkor och låg lön i evighet, amen. I Norge viftar arbetsgivare med löften om mindre stress och högre lön. Resultatet blir brist på specialistsjuksköterskor, stängda vårdplatser och sämre patientsäkerhet. Det håller inte.

Sjuksköterskeyrket måste få högre status. Landstingen måste satsa på högre löner och skapa en vidareutbildning som är betald och högkvalitativ. Det är en lönsam investering både för individen och för samhället.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!