Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vi kan inte låta lallare leverera vårdmateriel

Akademiska sjukhuset i Uppsala har tvingats ställa in 100-talet operationer, Västmanland och Dalarna har också ställt in. Totalt rör det sig om 160 missade operationstillfällen.Foto: Bildbyrån
Brist råder på livsviktiga artiklar som EKG-elektroder, sugkatetrar och filter till narkosapparatur.Foto: BILDBYRÅN

Det är ingen slump att svenska sjukhus måste ställa in operationer.

Vår beredskap är inte god.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Politikerna i region Dalarna fick plötsligt en lysande idé: Vi skaffar ett beredskapslager för sjukvårdsmateriel! Då riskerar inte våra sjukhus att behöva ställa in operationer om något oförutsett händer.

Tyvärr kom denna ingivelse nu i veckan - när krisen redan var ett faktum. 

I torsdags kväll blev Dalarna den tredje regionen som tvingades meddela att operationer kommer att ställas in på grund av uteblivna leveranser från företaget Apotekstjänst. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har ungefär 100 operationer skjutits upp; i 30 fall är patienterna barn. 

Även i Västmanland har operationer ställts in och region Örebro befinner sig i stabsläge. Sörmland är den enda av regionerna som anlitar Apotekstjänst som inte är där än. 

Att detta haveri kan inträffa i ett utvecklat och rikt land i fredstid är fullständigt oacceptabelt. Det får inte ske. 

Så hur kunde det inträffa? 

Apotekstjänst har felat

Apotekstjänst, som tog över som leverantör den 1 oktober, ägs av ett par före detta videouthyrare som tvingades sadla om när streaming tog över filmmarknaden. Men de hittade nya nischer: ett kaffe-och-glass-koncept och, som sagt, läkemedelsleveranser.

Var det rätt firma att anförtro leveransen av livsviktig sjukvårdsmateriel till en stor del av svensk sjukvård? Uppenbarligen inte.

Sjukhusen är sårbara oavsett kvaliteten på Apotekstjänst och på själva upphandlingen. Hela systemet bygger på principen ”just in time”, JIT, som innebär att man tar lätt på lagerhållning och förlitar sig på att kompresser och kanyler levereras exakt när man behöver den. 

Det är en aningslös och ansvarslös ”vackert väder”-filosofi som är symptomatisk för Sverige. Vår beredskap tenderar att vara usel.

Det finns inga krav på regionerna att ha några beredskapslager. Det ska visserligen se till att det som nu har hänt inte ska hända, enligt hälso- och sjukvårdslagen. Men någon närmare reglering finns inte. Och ingen nationell samordning. Den nödhjälp de drabbade nu får från andra håll i landet är impressionistiskt skött. 

Bristande lager av förbrukningsartiklar är inte den enda sårbarheten i svensk sjukvård. ”Jämfört med många andra länder är Sverige sent ute med att se över sin försörjningsberedskap för läkemedel”, skriver FOI i en rapport från i våras. När alliansregeringen omreglerade apoteksmarknaden fick nämligen ingen aktör det ansvar för läkemedelsförsörjningen som Apoteket AB hade haft. 

Finland lagrar mediciner

Det lagras en del preparat mot sådant som gula febern, rabies och pandemier. Men som jämförelse lagrar Finland hela 1 400 läkemedel. 

På senare år har det skett ett visst svenskt uppvaknande på området försörjningsberedskap - men det är många underlåtenhetssynder som ska sonas. Och staten kan inte förlita sig på att regionpolitikerna ska minnas sina stolta löften om framtida beredskapslager när krisen väl är över. 

Det behövs regleringar och samordningsorgan. Finland har Försörjningsberedskapscentralen. Det kan vi knappt stava till - i någon bemärkelse. 

Det måste vi lära oss. 

LÄS MER: Inte hängt med? Här finns allt du behöver veta om materialkrisen


Chefsläkaren om materialbristen på Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Chefsläkaren Mikael Köhler om materialbristen i regionen: ”Jag vill be om ursäkt – ledsamt att sitta i den här situationen”