Lön efter förtjänst är grundbulten i ett rättvist samhälle. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBLLön efter förtjänst är grundbulten i ett rättvist samhälle. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Lön efter förtjänst är grundbulten i ett rättvist samhälle. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Enligt SCB är 20 procent av akademikerna i Sverige utrikes födda (2013). Foto: SARA PETTERSSONEnligt SCB är 20 procent av akademikerna i Sverige utrikes födda (2013). Foto: SARA PETTERSSON
Enligt SCB är 20 procent av akademikerna i Sverige utrikes födda (2013). Foto: SARA PETTERSSON

Vi har inte råd med diskriminering på jobbet

Publicerad

Att skaffa sig en lång och dyrbar akademisk utbildning lönar sig bättre för Jan Svensson än för Ali Hussein. Åtminstone sett till den lön de får för mödan i Sverige.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Enligt facket Sacos nya rapport, "Lönegap mellan akademiker med svensk och utländsk bakgrund", tjänar de sistnämnda mindre än sina blonda kolleger. Gapet är störst för akademiker med rötter i Afrika, Asien och Latinamerika. Hur blev det så?

Tyvärr är det mycket Saco inte vet, då data saknas. De kan exempelvis inte se varför enskilda har migrerat till Sverige, om det är av flyktingskäl eller genom arbetskraftsinvandring. Flyktingar klarar sig generellt sämre i arbetslivet. 

Och samtidigt som man vet att utländsk utbildning kan förklara löneskillnader går det inte att se om en viss person har utbildat sig inom eller utanför EU och EES.

Svenskklingande namn är en fördel

Men Saco kan se att ankomståldern är viktig. Lönegapen är små för dem som kommer till Sverige i unga år, medan människor som är i mognare ålder vid ankomsten aldrig kommer ifatt.

Det kan tyda på att yngre anpassar sig lättare, både till svenskan och svenska villkor. Det är också möjligt att de har en mer aktuell utbildning än äldre. 

En annan förklaring till lönegapet är tveklöst diskriminering. Svenska arbetsgivare föredrar exempelvis att kalla arbetssökande med svenskklingande namn till intervju, enligt studier. 

Det är orätt och dessutom ohållbart. I dagens Sverige heter påfallande många svenskar inte Jan Svensson. Arbetsgivare bör också betänka att en utländsk utbildning kan vara en tillgång. Och, omvänt, att en svensk utbildning inte automatiskt är jättebäst och värd en automatisk lönebonus. 

Höj toleransen för svenska med brytning

Synen på språk måste bli mer tolerant. Att tala med brytning är inte detsamma som att tala dålig svenska. Det viktiga är för övrigt att språket räcker för att en anställd ska kunna göra sitt jobb. Och om en extra kurs i svenska skulle behövas - då kanske det går att tala engelska på jobbet under en övergångsperiod. 

Det oförklarade etniska lönegapet är mindre i staten än i privat sektor. Det kan, menar Saco, bero på att den statliga rekryteringen är mer formaliserad: man har en kravprofil och den som har rätt meriter får jobbet, och lön därefter. 

Privata arbetsgivare kan gå mer "på magkänsla". I det mer homogena Sverige var det ett mindre problem än nu. Om dagens arbetsgivare slentrianmässigt söker "en kopia av den medarbetare som har slutat", som Saco skriver, hamnar man lätt i Jan Svensson-tänket. Och då framstår alla andra som bristande.

I ett mångfaldigt spretande Sverige behöver vi lite mindre magkänsla och mer av kunskapsbaserade, formella rekryteringar. 

Inte bara för att det minskar risken för att individer diskrimineras utan för att allt fungerar så mycket bättre med rätt person på rätt plats. 

 

Läs också:

Sverige går i baklås utan spetskompetens 

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag