Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vi behöver en snuvans Leonardo DiCaprio

<p>Vi behöver globala opinionsbildare som lyfter ödesfrågan om resistenta bakterier. (Från utdelningen av SAG Awards.).</p>Foto: Davis Crane

Resistenta bakterier är ett dödligt hot mot mänskligheten. Frågan måste få samma globala dignitet som klimathotet.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I Jane Austens "Förnuft och känsla" blir Marianne Dashwood dödligt sjuk efter att ha blivit nerkyld i regnet. Medan hon kämpar för sitt liv vandrar den förälskade överste Brandon genom gemaken, blek av ångest.

Så mycket ståhej för en liten förkylning kunde det blir år 1811, då romanen skrevs. Det är kanske lätt att småle åt i dag, men en monumental skillnad mellan då och nu stavas antibiotika.

I dag överlever människor bakterieinfektioner som en gång var dödliga.

Men precis som när det gäller fossila bränslen, har mänskligheten utnyttjat antibiotikan girigt och tanklöst. Nu lever vi i baksmällans tid.

Resistensen breder ut sig i vår bakterieflora; triviala åkommor kan åter döda. I EU-länderna beräknas 25 000 människor årligen dö på grund av resistenta bakterier.

På onsdagen rapporterade TT att två personer i Sverige har visat sig bära på en bakterie som är motståndskraftig mot den sista, ståndaktiga gruppen antibiotika. Bakterien, som upptäcktes i Kina nyligen, kan oroande nog med lätthet överföra sin resistensbringande gen till andra bakterier.  

"Oron ligger i att (genen) kombineras med andra bakterier så att de blir totalresistenta", säger Thomas Åkerlund vid Folkhälsomyndigheten.

Sverige tar sedan länge resistenshotet på allvar och försäljningen av antibiotika på recept har sjunkit. Den är dock högre i storstadsregionerna än i landet i övrigt, så mer måste göras. Bovarna i systemet måste hittas och avlägsnas.

Inom slutenvården kan spridningen av resistenta bakterier minskas radikalt med god hygien. När Expressens Anna Bäsén wallraffade som sjukhusstäderska kunde hon dessvärre konstatera att städningen var under all kritik.

Det var smutsigare i vissa sjuksalar än på toaletterna på Stockholms central, visade en provtagning.

Sverige måste göra mer. Men detta är i grunden en global fråga. Den måste attackeras och lösas på högsta politiska nivå, precis som klimatfrågan.Viss aktivitet pågår redan. I fjol antog Världshälsoorganisationen, WHO, en global aktionsplan mot antibiotikaresistens. Bland annat ska medlemsländerna ta fram nationella handlingsplaner inom två år. Men det kommer att kräva avancerade insatser och hjälp från nord till syd.

Det handlar om rent vatten, vaccinationer, bättre hälso- och sjukvård. Även i rika länder måste den onödiga antibiotikaanvändningen ner, både hos människor och djur - trots motstånd från starka ekonomiska intressen.

Resistensfrågan måste få samma dignitet som klimatfrågan. Den måste populariseras. Inflytelserika opinionsbildare måste engagera sig.

Klimatfrågan har sina galionsfigurer: i nya numret av Naturskyddsföreningens tidning, Sveriges Natur, intervjuas en av dem, skådespelaren Leo DiCaprio.

Antibiotikan skulle behöva sin egen Leonardo.  

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler huvudledare och krönikor