Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vem vill vara politiker när barnen hotas?

Nazister stormade kommunfullmäktiges möte i Karlstad förra året.
Expressens satsning "Last Night in Sweden" skildrar hoten mot förtroendevalda i Karlstad.
Aktivister från nazistiska NMR och Defend Wermland stormade ett kommunfullmäktigemöte där frågan om moskébygge diskuterades.Foto: PRIVAT

"Vi vet var du bor och var dina barn går i skolan". Hoten mot lokalpolitiker ökar – och det är ett angrepp mot hela samhället.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Frågan om att låta Islamiska kulturföreningen bygga en ny moské i Karlstad har skapat debatt. Men det är inte alla som håller sig till sakfrågan. En kommunpolitiker i Karlstad, som intervjuats av Frederico Moreno i Expressens "Last Night in Sweden"-satsning, berättar att få förstår allvaret i hoten som riktas mot de förtroendevalda: "Jag frukar för mina barns liv. Det hela kommer så nära familjen och varje gång jag uttrycker mig skarpare kommer hoten direkt". 

Den 19:e juni förra året avbröts diskussionerna i Karlstads fullmäktige av ett tjugotal nazister som reste sig på läktaren och ropade åt ledamöterna: "Ni är avsatta". Ytterligare aktivister från Nordiska Motståndsrörelsen och Defend Wermland stod vid alla utgångar, även nödutgångarna. Polisen tvingades eskortera ut ledamöterna. Ingen fick gå ensam. Några av dem fick vakter i hemmet i en veckas tid. Ett antal fick överfallslarm.

"Vi vet var dina barn går i skola." "Om du inte ser upp kan det gå illa." "Törs du visa dig på gatorna?"

Exemplen ovan är hotfulla meddelanden som kommunstyrelseordföranden i några svenska kommuner har tagit emot. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har arbetat särskilt med frågan om hot och våld mot lokalpolitiker sedan 2016, bland annat genom att hjälpa kommunerna ta fram handlingsplaner. Men hoten ökar.

25 procent har blivit utsatta

Så många som var fjärde förtroendevald har blivit utsatt för våld, hot eller trakasserier under det senaste året. Det visade BRÅ:s trygghetsundersökning från november. Mest utsatta är rikspolitikerna, men de har också ett starkare skyddsnät. En av Säkerhetspolisens uppgifter är att sköta personskydd för statsråd och riksdagsledamöter. 

Värre är det för förtroendevalda i små kommuner. Det är nämligen polisen som ska sköta skyddet för den lokala demokratin. 

Men i många kommuner finns knappt någon polisnärvaro. Vad betyder det för tryggheten?

Det är valår, och om tidigare trender håller i sig betyder det att hoten kommer att öka ännu mer. Till viss del hänger det ihop med att extremhögern mobiliserar när det närmar sig val. Ungefär en tredjedel av hoten mot politiker uppfattades komma från extremister och då framför allt högerextrema, enligt BRÅ. 

Svårt att fylla listorna

Det finns en föreställning om att detta "får man tåla" som offentlig person. Det är en farlig inställning. Vem vill ställa upp i kommunvalet, om det betyder att barnen blir hotade? 

De flesta partier har redan svårt att fylla sina listor till alla landets kommun- och landstingsfullmäktige. På många orter har ett eller flera riksdagspartier inte lämnat in några listor alls till Valmyndigheten. MP saknar kandidater i 50 kommuner, KD i ett 30-tal. Även L och V saknar listor på ett tiotal platser.

De som engagerar sig för sitt lokalsamhälle – trots alla möten och sena kvällar – är förebilder. De måste kunna lita till att samhället tar deras säkerhet på allvar.

Att extremister hotar förtroendevalda till tystnad är en skandal.

 

Läs också: Låt oss vara rädda om våra politiker