Väx upp, Sverige, och stoppa provfusket

I Finland kontrolleras matsäckar och toabesök när gymnasieeleverna gör sina slutprov. Fuskförsöken är färre än i Schlaraffen-Sverige.

Fusket med nationella prov och högskoleprov tas fortfarande inte på fullt allvar. Lär av storebror Finland. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Klassiskt amerikanskt skämt

En besökare i New York ser en musiker kliva ur en taxi med sitt instrument. Besökaren frågar: "Hur kan jag ta mig till Carnegie Hall?" Musikern: "Öva!"

En svensk variant skulle kunna lyda: "Hur kommer jag in på Handels?" "Fuska!"

I Sverige finns numera stora möjligheter att mygla akademiskt, både på nationella prov och på högskoleprovet. Och de utnyttjas energiskt.

Det är en förfärlig utveckling. Men samhällets - politikers, myndigheters och utbildares - nonchalans är inte mindre oroande. 

Skolverket är inte på tårna mot fusket

I tisdags meddelade Skolverket att ännu ett nationellt prov har läckt ut på nätet. Verket hävdar att dess säkerhetsregler är goda. Kan man lita på det? 

I fjol gjorde Uppdrag Granskning ett program om fusket. På frågan om varför skolorna inte gör proven samtidigt, svarade Skolverkets enhetschef, Karin Hector-Stahre: "Vi har ansett att vi inte kan gå in så långt i skolans organisation som att bestämma ett klockslag. Det kan till exempel handla om när skolskjutsar kommer in och så där." 

Men, ser man på, efter reportaget lyckades faktiskt Skolverket lösa sitt problem utan att en enda skolbuss kom på villovägar. Numera ska proven göras simultant. 

Men det återstår problem.

Ersättningsprov kan sättas in efter läckor. Huruvida det görs är upp till varje rektor. Men, frågar sig skolforskaren Jonas Vlachos på Ekonomistas.se, vad har rektorer för incitament att byta ut provet? Skolor konkurrerar ju på skolmarknaden. Om en rektor misstänker att andra skolor kör det ordinarie provet, som elever kan ha sett i förväg, är det en nackdel att vara samvetsgrann. 

Självfallet borde Skolverket fatta beslutet. 

Men verket har inte all makt att stoppa förfallet. Det finns dessvärre lärare som hjälper eleverna att fuska. Att proven sedan rättas lokalt innebär ytterligare chanser till fusk.

I Finland hänger läraren med in på toa

Fusk fläckar även högskoleprovet. Först 2016 blev det brottsligt att fuska och i februari dömdes en man till dagsböter motsvarande 5 000 kronor. Knappast en hårresande summa, dock, då den fuskliga som nyligen sprängdes misstänks ha tagit upp till 170 000 kronor av enskilda kunder.

En rimlig skärpning vore att porta fuskare från högskoleprovet på livstid. Dagens avstängning på två år är på tok för mild. 

Dessutom borde rätt till kroppsvisitering av misstänkta införas, liksom teknik som stör ut elektronik i provsalen. 

Vekhet inför fusket är ett svek mot dem som pluggar hårt, det urholkar provens legitimitet och funktion som urvalsinstrument och det bryter ner normer. 

I Finland är fuskförsök mycket ovanligare än i Sverige, skriver SvD. Där tas rättvisa och rättssäkerhet på allvar. Under slutprovet på gymnasiet, som varar i sex timmar, undersöks medhavd skaffning av lärare, som också vaktar salen och följer med på toa, om naturen kallar. Den som har mobilen med sig kan bli underkänd rakt av.

Sverige har inte gjort sin läxa. 


Läs också:

Lärarnas fusk med proven måste stoppas


Fotnot:

I tv-spelaren ovan syns senaste avsnittet av Ledarsnack. Denna gång om Liberalernas kris.