Foto: Gisela Svedberg
 Foto: Gisela Svedberg

Värt ett försök

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Regeringen har beslutat att skolk ska skrivas in i skolbetygen. Oppositionen pekar på att remissinstanser har varit negativa.
Skolverket och skolinspektionen tar upp rättssäkerheten: hur definieras skolk? Är det exempelvis skolk att inte vara ombytt på gympan, men sitta på en bänk bredvid planen? Och hur blir det med likvärdigheten? Risken finns att skolor är olika noga med att registrera skolket.
Rättssäkerhetsaspekten ska förstås inte ignoreras. Men skolk kommer inte att finnas med i slutbetyget utan är tänkt att fungera som en markering under skoltiden. Men visst, begreppet bör naturligtvis definieras ordentligt och likvärdighet eftersträvas, precis som när det gäller all annan bedömning.
Barnombudsmannen tror att skolk i betyget kan påverka elevers självkänsla negativt. Det låter klichémässigt. Barn med god självkänsla som ströskolkar för att livet utanför skolan är intressantare än livet i klassrummet, och som ändå hänger med - de kommer inte att drabbas av dålig självkänsla när de ser frånvaron i betyget. Och så länge betygen är bra är det inte säkert att föräldrarna bryr sig, heller.
Så finns det barn som skolkar för att de mår dåligt. Är det troligt att en siffra på ett betyg påverkar deras självuppfattning nämnvärt i någon riktning?
Men om skolk i betyget kan bli den lilla push som får denna kategori att gå till skolan även när det tar emot, och om detta i sin tur leder till att de åtminstone slipper ångesten över att ha halkat efter, då är reformen ett klart plus.
Håkan Juholt är "fruktansvärt upprörd" över att skolk ska föras in i betyget, säger han till Svenska Dagbladet. Han pekar på att en mobbare kan framstå som ett dygdemönster bara för att han aldrig skolkar. Den som mobbas, däremot, får en bock i kanten för att han "skolkar" - trots att hans enda brott är att han har flytt från våld och förödmjukelser som ingen vuxen skulle förväntas tåla i fem minuter.
Javisst är detta ett upprörande tankeexperiment. Men det beror på att det redan finns en upprörande verklighet. Det finns barn som är så rädda att de kräks på väg till skolan, som går i självmordstankar, som skolkar för att slippa sina plågoandar. Och det finns lärare och skolor som väljer att inte se.
Om skolkets upphöjelse till betygsnotering kan få vuxenvärlden - lärare, rektorer och föräldrar - att snabbare uppfatta, erkänna och åtgärda mobbning eller andra problem som gör att elever uteblir från skolan, då är regeringens reform berättigad.
Men något mirakelmedel ska man inte räkna med att skolk i betygen blir.
Det bästa sättet att få elever att infinna sig i skolan är att se till att skolmiljön är bra, att eleverna mår bra och att lärarna är respekterade auktoriteter som ser sina elever och som kan konsten att lära ut.
Det drömscenariot kan dessvärre inte tryckas fram genom en enkel votering i riksdagen.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag