Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Värnskatten går i graven - det är bra för Sverige

Såhär lät det när statsministern intervjuas av Expressens Karolina Skoglund i februari.
På onsdag är det återigen dags för finansminister Magdalena Andersson (S) att lägga nådiga luntan på riksdagens bord.Foto: ROBERT EKLUND / STELLA PICTURES
Lägre marginalskatter för höginkomsttagare kan leda till att exempelvis läkare jobbar mer och skjuter upp pensionen.Foto: SARA PETTERSSON

Köp inte vänsterns sorgesånger över värnskatten. Det är bra för Sverige att den slopas.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

En av få riktigt bra saker i regeringens höstbudget, som läggs på onsdag, är borttagandet av värnskatten - den ”temporära” krisskatt på höga inkomster som infördes 1995. 

Protester från vänster har inte saknats. Skattesänkningar för högavlönade ”vältras över på neddragningar i välfärden”, enligt Jonas Sjöstedt (V). Aftonbladets Anders Lindberg varnar i söndagens tidning för att slopad värnskatt bidrar till en ojämlikhet som kan polarisera samhället och minska förtroendet för de traditionella partiernas förmåga att lösa samhällsproblemen.

Men vänstern tar fel jämlikhetsstrid när den riktar udden mot människor som arbetar.

Enligt många ekonomer är marginalskatterna nu så höga att intäkterna från höginkomsttagare skulle öka om marginalskatterna sänks. 

Det ska löna sig att ta ett arbetspass till

Till och med Magdalena Anderssons eget finansdepartement konstaterar i en promemoria att slopad värnskatt gör det mer lönsamt för enskilda att utbilda sig, både genom att välja högre utbildningar och att vidareutbilda sig. Reformen bedöms också ”stärka redan sysselsatta individers ekonomiska incitament att arbeta fler timmar, och att göra lönekarriär”.

Det är exakt vad Sverige behöver: Läkare som jobbar mer och skjuter fram pensionen, toppkrafter som tackar ja till slitsamma chefsposter. Detta gäller inte minst i en tid då allt färre i arbetsför ålder ska försörja och leverera välfärd till allt fler. 

Sänkt skatt på höga inkomster skulle dessutom göra det mer attraktivt för utländsk spetskompetens att arbeta i Sverige. 

Visst stämmer det att inkomstspridningen ökar när skatten minskar för höginkomsttagare. Men i praktiken finns det i dag rikliga möjligheter för höginkomsttagare att skatteplanera. Genom att bedriva verksamhet i bolagsform kan arbetsinkomster förvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster. 

Inför en fastighetsskatt värd namnet

Det finns betydligt bättre sätt att idka fördelningspolitik än höga marginalskatter för höginkomsttagare. Den bästa formen av förmögenhetsskatt är en ordentlig fastighetsskatt. Dagens fastighetsavgift är närmast regressiv: den gynnar Danderyds paradvillor framför enkla kåkar i glesbygden.

Ett nedtrappat ränteavdraget skulle också slå hårdast mot dem med stora tillgångar. 

Sverige är det land i EU som lägger störst andel av beskattningen på arbete. Vad gäller beskattning av egendom och konsumtion ligger vi däremot i den europeiska bottenligan. Vi skulle behöva en skatteväxling med högre skatter på gamla pengar och lägre på den senast intjänade tusenlappen.

En stor skattereform utlovades också i Januariöverenskommelsen. Dessvärre ägnar sig S, MP, C och L nu åt att göra skattesystemet än mer ostyrigt, med skatteavdrag för vissa glesbygdsbor och principlösa förändringar av pensionssystemet. 

Det är den sortens inkompetens som gröper ur tilliten till politiken.