Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Varför tar Corbyn inte avstånd från judehatet?

Jeremy Corbyn har inte haft förmåga, eller vilja, att ta itu med antisemitismen inom Labour. Foto: ROB PINNEY/LNP/SHUTTERSTOCK / ROB PINNEY/LNP/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK
Donald Trump sprider konspirationsteorier om George Soros. Foto: PAUL HENNESSY / POLARIS POLARIS IMAGES
Foto: NEIL HALL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Foto: NEIL HALL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Det är en isande tanke att både Storbritannien och USA snart kan komma att ledas av män som inte håller rent mot antisemitismen. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Om två veckor, den 12 december, går britterna till val. Oppositionspartiet Labour borde vara i toppform, optimistiskt väntande på att få ta över regeringsmakten efter Tories ofantliga sjabbel med EU-frågan. 

Men Labour har problem. Ett av dem är större än politiska sakfrågor och positioner - det handlar om de antisemitiska strömningar som finns i delar av partiet. Det gäller inte minst den vänsterfalang som partiledaren Jeremy Corbyn representerar. Corbyn är själv en stor del av problemet. Både genom egna uttalanden och genom sin oförmåga, eller ovilja, att på allvar ta itu med judehatet. 

I en uppmärksammad artikel i The Times i måndags, skrev Storbritanniens chefsrabbin, Ephraim Mirvis, att den oro han möter bland judar inte främst rör hoten från högerextrema och jihadister. De frågar i stället: ”Vad kommer att hända med judarna och judendomen i Storbritannien om Labour bildar nästa regering?”

Parlamentsledamöter och andra partirepresentanter, som vittnar om den antisemitism de möter, får löpa gatlopp inför Corbyns aggressiva hejaklack, skriver Mirvin. Genom sin passivitet legitimerar partiledningen detta beteende. Rasismens gift ”är sanktionerat från toppen”, menar den bedrövade chefsrabbinen.

Corbyn nekade att be om ursäkt 

Artikeln fick flera Labourtoppar att gå ut och tala om den skam de känner över utvecklingen. Men när Corbyn intervjuades i BBC vägrade han att be om ursäkt - fyra gånger. 

Men ännu mer problematiskt, skriver Times-kolumnisten Daniel Finkelstein på Twitter, är ett annat avsnitt i intervjun. Programledaren frågar Corbyn: ”Är det antisemitiskt att säga att Rotschilds sionister styr Israel och världens regeringar?”

Otroligt nog slingrar sig Jeremy Corbyn. Det krävs en rad följdfrågor innan han till sist går med på att, ja, det är en antisemitisk föreställning. Det är häpnadsväckande. 

Men denne man kan alltså bli Storbritanniens näste premiärminister. Och på andra sidan Atlanten sitter Donald Trump. USA:s president huserar på motsatta sidan av det politiska spektrumet och är, till skillnad från Jeremy Corbyn, Israelvän. Men i USA är kombinationen ”pro Israel” och ”antisemit” inte ovanlig inom högern - och Trump har sannerligen lekt med den antisemitiska elden. 

Antisemitiska föreställningar hos Trump

I hans (och många andras) konspirationsteorier är det den judiske filantropen och miljardären George Soros som, mer eller mindre tydligt, utpekas som mäktig regissör av diverse skeenden. Det handlar i Trumps fall om allt ifrån gatudemonstrationerna mot en konservativ domarkandidat till migrationsvågen från Sydamerika och avslöjandena som ledde till presidentens ”Bidengate”.

Detta är inte bara desperata bortförklaringar från en alltmer obalanserad och trängd president; antisemitiska tankefigurer och ”hundvisslingar” till högerradikala väljargrupper fanns redan i Trumps presidentvalskampanj 2016. Han vet vad han gör.

Som den brittiska chefsrabbin påpekade, högerextremister och radikala islamister är ständiga hot mot judar. Men antisemitismen kan florera i politikens finrum, i klickar som sitter vid eller står den styrande makten nära. 

Det är ett hot som vi alla måste ta på allvar.