Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Varför säger sköterskor nej till fler händer i vården?

Sahlgrenska sjukhusets erbjudande till medicinstudenter om att vicka som sjuksköterskor har upprört. Men uppfinningsrikedom är av nöden i personalbristens tid. Foto: BILDBYRÅN
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Foto: CSABA BENE PERLENBERG

Facket bör inte motarbeta idén att låta läkarstudenter vikariera som sjuksköterskor. Personalbristen handlar om liv och död.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Sjukvårdskris har blivit ett lika säkert semestertecken som Små grodorna vid midsommarstången. Vårdplatser eller hela avdelningar stängs på grund av personalbrist, inte sällan sjuksköterskebrist. 

Detta föranledde nyligen Sahlgrenska universitetssjukhuset, SUS, att skick brev till samtliga Göteborgsstudenter på läkarprogrammets tionde termin. Vill ni arbeta som sjuksköterskor i sommar?

”Vi har brist på sjuksköterskor, det vet alla. Det inte alla vet är att allt som en sjuksköterska får göra, det får också en läkare göra”, lyder en formulering. 

Sjuksköterskornas kamp har pågått länge

När brevet lades ut på nätet blev många sjuksköterskor upprörda. ”Blir helt förkrossad. Finns inget värde i vår kandidat i omvårdnad, professionens ansvar eller yrkeslegitimationen...” skriver en person i en Facebookgrupp för sjuksköterskor. 

Det är lätt att förstå ilskan. I decennier har sjuksköterskor kämpat för att höja sin status. De har rasat över att ses som utbytbara i landstingens buffliga organisationer och få sin kompetens osynliggjord. 

Förbättringar har skett: yrket har akademiserats, i dag kan man bli doktor i omvårdnad. Lönerna har stigit. Men missnöjet med usla arbetsförhållanden är massivt. Och så nu, detta

Reaktionerna handlar dock inte bara om sårad stolthet eller oro över att patienter ska lida om studenter utan poäng i omvårdnadskunskap ersätter sjuksköterskor. Det handlar om revir. 

Vårdförbundets egenintresse

I ett debattinlägg i GT påpekar representanter för sköterskefacket Vårdförbundet att det finns 15 000 legitimerade sjuksköterskor som inte arbetar i hälso- och sjukvården. Förbättra villkoren, höj lönen, så kommer de tillbaka, är budskapet. Det finns egentligen ingen brist, alltså.

Vårdförbundet ser SUS-brevet som ett sätt att kringgå sjuksköterskornas krav. Men det är inte bara vickande läkarstudenter som facket ogillar, visar det sig. De kritiserar även återinförandet av sjukvårdsbiträden, delegering av läkemedelsuppgifter och framtagandet av ”låtsastjänster” som sjuksköterskeassistenter. 

Det är egenintresset som talar.

Men sjukhusledningen har rätt i sitt svar: yrkesgruppers arbetsuppgifter kan inte vara, och har aldrig varit, ristade i sten.

Sjukvården förändras genom nya landvinningar, vårdbehov förändras när befolkningsprofil och livsvanor skiftar. Då måste det finnas en viss smidighet i organisationen.

Dödsfallen blir fler vid vårdplatsbrist, konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Det handlar faktiskt om liv och död. 

Självklart kräver omställningar inte bara flexibel personal utan också smidiga arbetsgivare. Här har SUS inte briljerat, av allt att döma.

Personalbrist och teknikutveckling lär leda till många fler personalexperiment. Genomför dem - och utvärdera systematiskt. Slutsatserna kan bli intressanta. 

År 2005 kom en studie av följderna när sjuksköterskor fick ersätta läkare inom primärvården. Den visade att sköterskorna var bättre än läkarna på nästan allt som mättes.

Även sjuksköterskor kan vinna på nytänkande. 

 

Läs också:

Vänsterns slöseri är ett hot mot välfärden 

 

All kritik av abortlagen är inte högerpopulism, menar liberala debattören Jenny Sonesson i det senaste avsnittet av Ledarsnack nedan.