Varför blundar S för hoten mot läkarna?

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi säger visserligen till SvD att det är ”oacceptabelt” att läkare hotas. Men några åtgärder bjuds inte. Talk is cheap...
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Politikernas ideal, fasta läkare som bygger förtroendefulla relationer till sina patienter, är en nackdel när det gäller sjukintyg. Läkarna blir så att säga jäviga.
Foto: Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det är svårt för enskilda läkare att stå emot hotfulla patienter. Längre sjukskrivningar borde skötas av specialläkare.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är tur att det finns modiga människor. I fredagens SvD berättar två läkare, André Marx och Sven Ahnlund, om problemen med att sjukskriva. Eller, snarare, problemen när de vägrar att sjukskriva.

Den underdåniga patienten har en ond tvilling: Den hotfulla kravmaskinen.

”Vissa skriker och ifrågasätter min kompetens och säger att jag är en usel läkare, oempatisk och inte bryr mig om människor som har det svårt. Det kan bli en väldigt obehaglig stämning”, säger André Marx.

När han får flera hot samma dag kan kraften gå ur. Han ger med sig, sjukskriver mot bättre vetande. 

Hot är inte det enda problemet. Sven Ahnlund tar upp den trötta och ledsna patienten som ”kanske gråter för att det är en hemsk chef på jobbet eller problem i familjen. Det är problem som inte ska klassas som sjukdom.” Men pressen finns där...

Politikernas ideal, fasta läkare som bygger förtroendefulla relationer till sina patienter, är en nackdel när det gäller sjukintyg. ”Det uppstår ett slags jäv som inte är sunt”, säger Marx.

Duon bekräftar problem som har konstaterats tidigare, till exempel i Brå-rapporten ”Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet” från 2015. Där nämns olika metoder för att få felaktiga sjukintyg, bland annat hot och simulering av psykiska problem eller av en funktionsnedsättning. 

Det finns ett annat tydligt tecken på att något är lurt med sjukfrånvaron: Ohälsotalens vågor har gått upp och ner som under en storm på Östersjön. Upp på 80-talet och ner på 90-talet, upp igen från 1997 till 2002 och ner till 2012, upp mot 2016 och ner igen. 

Så kraftigt fluktuerar inte folkhälsan.

Ahnlund och Marx anser att längre sjukskrivningar ska lyftas från enskilda läkare och skötas av en annan instans. Det är en modell som denna ledarsida har förordat i många år: Efter tre månaders sjukskrivning bör en fördjupad medicinsk undersökning göras av läkare med särskild kompetens. Lär av andra länder, som Frankrike, där det finns en särskild kår som ägnar sig åt detta. 

Hoten mot läkare lär bara öka. Svensken har lärt sig att ställa krav. Och vården är en marknad med konkurrens. Brå skriver att ”läkare kan känna press att skriva intyg som inte är riktigt sanningsenliga för att mottagningen ska behålla patienten som kund.”

Lägg därtill hoten från gäng och klaner med verkligt våldskapital. Rapporter från Göteborg visar att personal inom socialtjänst och barnomsorg viker sig för hot. Varför skulle läkare vara undantagna?

Det finns ingen ursäkt för regeringen att vara passiv. Höga ohälsotal kostar samhället enormt och lång sjukfrånvaro är hälsofarlig. Här finns dessutom några av de stenar som Magdalena Andersson högtidligt har lovat att vända. 

Tyvärr är det valår och risken är stor att S förfaller till populism. När de borde agera för landets bästa.