Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vårdskulden kan inte vänta tills ”efter coronakrisen”

Fältsjukhuset som byggts upp i Älvsjö har inte tagits i bruk än. Hur länge ska det stå kvar och vänta?Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Fältsjukhuset som byggts upp i Stockholmsmässan i Älvsjö har inte tagits i bruk än. Hur länge ska det stå kvar och vänta?Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

44 000 operationer har ställts in och 150 000 svenskar står i operationskö. Coronavården kan inte få trycka bort hur mycket annan sjukvård som helst.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

När coronapandemin vecklade ut sina tentakler över världen, handlade den svenska vårddebatten mest om undermålig beredskap. Regionerna hade inte några pandemilager, skyddsmateriel saknades, intensivvårdsplatserna var surrealistiskt få och många beklagade att försvarets sjukvårdsorganisation, och många fält- och stridssjukhus, hade avvecklats.

Men svensk sjukvård kraftsamlade på ett imponerande sätt: iva-platser byggdes ut och personal snabbutbildades. I Stockholm förvandlades Älvsjömässan blixtsnabbt till ett fältsjukhus i slutet av mars. 

Allt detta har räddat otaliga liv, och inom huvudstadens coronavård sliter man fortfarande ont. Men fältsjukhuset i Älvsjö står tomt. Inte en enda coronasjuk patient har skickats dit. 

Att säga att all denna vård får vänta tills ”efter coronakrisen” är inte en hållbar plan.

Hur länge ska det stå kvar? Sveriges Radio ställde frågan till Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm. Hans svar var att det är bra att ha fältsjukhuset som backup, man vet aldrig hur smittan utvecklar sig eller om det blir driftstopp och syrgasbrist på något av storsjukhusen. Han vill kort sagt inte sätta något slutdatum.

Men frågan kan ställas om Sverige i stort: Hur länge ska landets sjukvård ligga i högsta coronaberedskap? Hur länge kan man lägga gränslösa resurser på att minimera covid-19-smittans skadeverkningar, medan vårdskulden växer och människor med andra sjukdomar får vänta på behandling?

I tisdagens Aktuellt berättade en ung kvinna, som fått sin hjärtoperation uppskjuten, om dödsångesten varje gång hjärtat börjar rusa. Hon är inte ensam. Omkring 44 000 operationer har hittills ställts in under krisen, 150 000 människor står i operationskö och varje vecka blir de tusentals fler. Även om det är vård som kan anstå, är det många som lider. Enklare problem hinner få komplikationer, smärta tillta, kroppar fungera sämre. 

Kroniskt sjuka hamnar också i kläm och visst kan uppskjuten vård också innebära att cancertumörer hinner växa från behandlingsbara till dödliga. 

Att säga att all denna vård får vänta tills ”efter coronakrisen” är inte en hållbar plan - ingen vet ju när, eller om, ”efter” kommer. 

Ta fram flexibla strategier så att coronavården snabbt kan skalas upp och ner efter behov.

De flesta trodde att smittan skulle svepa jämnt över landet. Så blev det inte. ”Här har vi än så länge haft fem-sex patienter som mest, det är som en liten ebb i Skåne. Vi är lika förvånade som alla andra över det”, säger Johan Bonnevier, sektionschef på intensiven i Lund, till Dagens Nyheter

Hur stora vårdresurser som helst kan inte tas i anspråk i väntan på en andra våg som kanske kommer. Självklart måste god beredskap finnas, men det rimliga vore att ta fram flexibla strategier så att coronavården snabbt kan skalas upp och ner, efter behov, och inte slukar ohemult med resurser.

Det stundar inga lysande tider för sjukvården bortom kröken, då uppskjuten vård kan klaras av i lugn och ro. I stället kan vårdskulden växa med ränta på ränta när 100 000-tals väntande patienters hälsa försämras.

Den bästa medicinen är att börja beta av vårdskulden redan nu.