Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vårdkrisen kan inte lösas på akuten

Foto: ERIK SIMANDER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG

De långa väntetiderna på akutmottagningar kan kortas av en bättre primärvård. Det brådskar - läget är akut. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Svårt cancersjuke Roger Gustafsson försämrades och skickades med ambulans från sitt korttidsboende till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han fick ligga på akuten i 30 timmar, innan han fick plats på en avdelning där han dog tre dagar senare. ”Han fick inte ett värdigt slut”, säger änkan Eva Gustafsson i Expressens reportage

Sommaren brukar innebära kris på landets sjukhus. I år har inte varit något undantag. Värst drabbade är akutmottagningarna. Det är enkelt att konstatera att situationen inte är värdig en välfärdsstat.

Hellre husläkare än akuten

Desto svårare att råda bot på farsoten. Och här finns en fälla. Det mest intuitiva är att lappa och laga. Plåstra om de blödande akuterna och avdelningarna med mer pengar. Men alla är överens: problemet är resursbrist i primärvården, inte på sjukhusen. Så varför händer inget?

I Sverige är 17 procent av läkarna specialister i allmänmedicin, att jämföra med OECD-snittet på 30 procent. Fler svenskar har en fast frisör än en fast läkare. Patienterna möter ständigt nya läkare, och läkarna ständigt nya patienter. 

Det skapar en ineffektiv vård. Forskning visar att personlig kännedom och kontinuitet minskar inläggningar på sjukhus. På akutmottagningarna ligger i dag många patienter som aldrig skulle behövt komma dit - om primärvården hade fungerat.

Sverige måste ställa om. En större andel av resurserna måste gå till vårdcentraler, löd den statliga utredaren Göran Stiernstedts huvudbudskap i ”Effektiv vård” 2016. Därefter har såväl politiker som profession upprepat hans mantra.

Tyvärr har det inte hänt särskilt mycket. Sedan 2017 arbetar regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh med att konkretisera Stiernstedts vision. Hon ska vara klar först nästa år, 2020. 

Ännu finns inget skarpt förslag om rätt till en fast läkarkontakt, även om Nergårdh har idéer om hur rollen kan tydliggöras inom nuvarande system. 

Vården behöver fasta läkare

Risken är hög att det slutar som med den nya lagstiftningen för utskrivningsklara patienter. Stiernstedt, som utredde lagändringen, var frestad att låta kommunerna betala för alla dagar som färdigbehandlade patienter ligger kvar på sjukhus i väntan på kommunala insatser. 

Resultatet? Betalningsansvar från dag tre i stället för de fem arbetsdagar som gällde tidigare. Inte helt oväntat har det bara gett en marginell effekt på sjukhusens platsläge. 

För utomstående är det svårt att bedöma vad som brast i just Roger Gustafssons fall.  

Grundproblemet är dock inte de långa väntetiderna på akuten, utan att för många patienter överhuvudtaget känner sig tvingade att åka dit. 

Anna Nergårdh har i intervjuer påpekat att den här kulturen i svensk vård behöver revideras. Hon har rätt. Men kulturen i svensk sjukvårdsförvaltning är också i stort behov av förändring. 

Vården behöver inga fler halvmesyrer. Däremot en bättre primärvård.