Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vårdcentraler botas inte av patientmiljard

Stefan Löfven första maj-talar. Foto: Christian Örnberg

Öronmärkt valgodis botar inte den försummade primärvården.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Jämfört med andra länder lägger Sverige en ganska liten del av vårdresurserna på primärvården (tänk vårdcentraler). Runt 18 procent, närmare bestämt. Politikerna vet att det är dumt prioriterat. Men i stället för att öka, som det var menat, har andelen resurser minskat på senare år.

Det blir inte alltid som man tänkt sig i sjukvårdspolitiken.

Men nu tänker Socialdemokraterna lägga en "patientmiljard" på sjukvården. En del av pengarna ska förstärka primärvården: tillgängligheten ska förbättras och vårdgarantin "skärpas".

Detta ska ske bland annat genom "ändrade arbetstider, nya och utvecklade arbetssätt" och "rekrytering av personal".


Nu kanske läsaren ser för sitt inre öga hur Stefan Löfven sitter med vässad penna på sin kammare och skriver nya öppettider-skyltar till landets alla vårdcentraler. Samt författar hela listan över "nya och utvecklade arbetssätt".

En diger uppgift, i så fall. Det finns runt 1 200 vårdcentraler i Sverige. Och så finns det 21 landsting. Enligt myndigheten Vårdanalys sköter landstingen sin primärvård på många olika sätt: "vi kan tala om 21 olika primärvårdssystem i Sverige".

Hur ska regeringens satsning på "nya och utvecklade arbetssätt" gå till? Vilka arbetssätt är bäst? Ja, det är det ingen som vet.

Landstingen har inte brytt sig om att jämföra sina arbetssätt eller lära av varandra, skriver Vårdanalys i rapporten "En primär angelägenhet".

Det finns heller inte mycket till data om hur det står till med kvaliteten i primärvården - särskilt inte vad gäller den medicinska kvaliteten, skriver Vårdanalys.

Det tycks med andra ord finnas mycket dunkel som måste lysas upp innan bästa färdväg kan stakas ut.

Regeringens ambition
att "rekrytera personal" blir också en - utmaning. Det råder stor brist på allmänläkare, den specialitet som primärvården står och faller med.

Bara runt 16 procent av Sveriges specialister är allmänläkare, lägst andel i hela Europa.

Detta vill politiker av alla färger råda bot på - men det är helt enkelt inte poppis att bli allmänläkare.

Arbetet uppfattas som ensamt och lite trist, statusen är låg - vilket inte är så konstigt, kanske, när ansvariga politiker så länge har betraktat primärvården som en oglamorös och lindrigt angelägen "restpost".

Arbetet på vårdcentralerna har dessutom blivit alltmer stressigt. Läkarna har i genomsnitt 2 000 patienter var, 500 fler än vad riksdagen har klubbat som rimligt.


I Sveriges Radios samhällsmagasin Kalibers enkät svarade mer än två av tre av primärvårdens läkare att de inte hinner med sina patienter. Mer än hälften jobbar deltid för att över huvud taket orka. 17 procent har varit sjukskrivna på grund av stress.

För fem år sedan fann Läkarförbundet att det saknades 1 400 specialistläkare på landets vårdcentraler. Sedan dess har Sverige åldrats lite mer och befolkningen ökat väsentligt.

Och i vårdkrisens Sverige råder det förstås inte bara brist på läkare utan även på andra personalgrupper, som sjuksköterskor och psykologer. Hålen fylls igen av dyr hyrpersonal - med försämrad tillgänglighet och kontinuitet som följd.

I detta läge vill alltså politiker styra fler patienter mot primärvården, samt öka tillgängligheten. Det är rätt tänkt, men det lär bli ytterligt svårt att genomföra i dagens ansträngda läge.

Primärvårdens försummade gamla skuta vänds inte av öronmärkt valgodis. Här behövs grundläggande och långsiktigt syftande förändringar.

 

Läs också: 

Sätt stopp för stafettläkarna 

Liberalerna är vilse i La La Land

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.