Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) måste försöka toppa snurren. I höst ska hon lägga ett förslag om reformering av vårdbidraget. Foto: SVEN LINDWALL EXPSocialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) måste försöka toppa snurren. I höst ska hon lägga ett förslag om reformering av vårdbidraget. Foto: SVEN LINDWALL EXP
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) måste försöka toppa snurren. I höst ska hon lägga ett förslag om reformering av vårdbidraget.  Foto: SVEN LINDWALL EXP
Nästan alla barn mår bäst av fasta ramar och tydlig undervisning, och pojkarna med bristande impulskontroll mest av alla. Foto: Christer Wahlgren / FOTOGRAF CHRISTER WAHLGRENNästan alla barn mår bäst av fasta ramar och tydlig undervisning, och pojkarna med bristande impulskontroll mest av alla. Foto: Christer Wahlgren / FOTOGRAF CHRISTER WAHLGREN
Nästan alla barn mår bäst av fasta ramar och tydlig undervisning, och pojkarna med bristande impulskontroll mest av alla.  Foto: Christer Wahlgren / FOTOGRAF CHRISTER WAHLGREN

Vårdbidraget kan bidra till adhd-ökning

Publicerad

Antalet föräldrar som får vårdbidrag för att hantera sitt barns funktionsnedsättning har nästan fördubblats på femton år. Det är dags att bryta utvecklingen.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det var en gång så att barn med funktionshinder placerades på institutioner. Men 1964 infördes vårdbidrag så att föräldrar skulle få tid och råd att ta hand om sina handikappade barn själva.

I årtionden var det främst föräldrar till barn med utvecklingsstörning eller svåra fysiska begränsningar som fick vårdbidrag. Nu dominerar de psykiska diagnoserna totalt.

I december betalade Försäkringskassan ut vårdbidrag för 60 000 barn, två tredjedelar av dem pojkar. Sju av tio nya bidragsbeslut för killar grundades på diagnoser som adhd och autism i av olika grader. Bland flickorna var orsaken neuropsykiatrisk, NPF, i sex av tio fall.

Vårdbidragen är viktiga för föräldrar som behöver gå ner i arbetstid för att klara omvårdnad och tillsyn av sina barn. Beloppen är inte gigantiska. Det vanligaste är att man får ett fjärdedels eller halvt bidrag, 2 307 respektive 4 615 kronor. En ersättning som beskattas, och ger pensionspoäng.

Det kostar ändå 3,8 miljarder kronor. Och Försäkringskassan räknar med att antalet beviljade bidrag kommer att öka framöver.

Vårdbidraget är i många fall väldigt välbehövligt. Men själva existensen av stödet är en av alla bidragande faktorer till den snabba ökningen av NPF-diagnoser.

Den viktigaste förklaringsfaktorn är skolan. Nästan alla barn mår bäst av fasta ramar och tydlig undervisning, och pojkarna med bristande impulskontroll mest av alla. Men sedan 90-talet har läroplanerna betonat vikten av eget arbete och ansvarstagande. Och så har det gått åt skogen.

En hel del rektorer har krävt diagnospapper från sjukvården för att bevilja extra stöd till eleverna som inte klarar det flexibelt flummiga klassrummet, om det alls finns något klassrum. Det har drivit på sjukförklarandet av barnen.

Men det finns föräldrar som inte tycker att de har råd att gå ner i arbetstid men inte heller orkar med sin älskade stökunge som de vill när de arbetar heltid. Då blir vårdbidraget också ett incitament att för att sätta fart på diagnoskarusellen.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) måste försöka toppa snurren. I höst ska hon lägga ett förslag om reformering av vårdbidraget.

Inriktningen bör vara att vidga normalitetsbegreppet, lättare NPF-diagnoser bör inte berättiga till bidrag.

Då skulle Strandhäll ge sitt bidrag till att bryta trenden att allt fler människor förses med bokstavsdiagnoser. Men det viktigaste är att skapa ordning och reda i skolan. Och att till exempel låta myror-i-brallan-grabbar vänta ett år med att börja skolan, eller gå om ett år på mellanstadiet så att han hamnar med kompisar på samma mognadsnivå.

Färre bokstavsstämplade barn vore en vinst för hela samhället. Men framför allt för barnen, för arbetsmarknaden är dessvärre dyster för personer med NPF-diagnoser.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor.

Läs även Det är skolan som har adhd.

Läs även Att vara människa är ingen sjukdom.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag