Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vår feministiska regering struntar i skolans pojkar

Pojkar frodas bäst i strukturerade skolor av östasiatiskt snitt, enligt hjärnforskaren Martin Ingvar. Det tycks förresten gälla även flickor. Foto: SHUTTERSTOCK
Stefan Löfven leder en feministisk regering? Men de struntar väl inte i ojämställdhet i skolan bara för att det är killar som drabbas? Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Såg ni alla de svarta rubrikerna om den skrämmande ojämställdheten på Sveriges högskolor? Knappast. Det fanns inga att se.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Nyligen kom den första vågen av antagningsbesked till högskolans hösttermin. Könsfördelningen är minst sagt skev. Bland de 279 000 lyckostar som har kommit in på sitt förstahandsval är 174 000 kvinnor och knappt 106 000 män. 

Nästan två av tre antagna - 62 procent - är alltså kvinnor. Här har vi en klyfta som rimligen borde oroa akut i landet som vill vara jämställdast i världen.

Men inte en enda tidning vinklade nyheten på genusklyftan. Det kan delvis förklaras med att det inte är en nyhet; så här har det sett ut länge. Men de flesta artiklarna nämnde inte ens könsaspekten. 

Den skulle förstås nämnas om pojkars akademiska underprestationer hade varit ett ämne som lågt högt på dagordningen. 

Men pojkars förlorarposition, som tar sin början i grundskolan, är i princip en icke-fråga i svensk debatt och politik. 

Hur får man pojkar att läsa mer?

Regeringen Löfven prioriterar den inte. Skolkommissionen, som man tillsatte, hade inga åtgärder för att få fart särskilt på pojkarnas studieintresse och hjärnkraft. 

2018 kom visserligen ett pressmeddelande från dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) med rubriken: ”Förtydligad läroplan ska öka jämställdheten i skolan.” Men det handlade inte om pojkarnas eftersläpning utan om att skolor bör låta bli att könsuppdela sina klasser. 

Dessutom skulle begreppen flickor och pojkar bytas mot barn och elever i läroplanen, för att undvika diskriminering av elever med könsöverskridande identitet eller uttryck.

Det är progressiva förändringar som dessutom är lätta för en regering att genomföra. Att förbättra pojkars akademiska underläge, och ge dem chansen till en bättre framtid, är varken trendigt eller enkelt. 

Hur ska vi göra för att barn med y-kromosom ska kunna utveckla sin fulla potential? Hur får man pojkar att läsa mer och bättre förstå vad de läser? Hur bekämpar man idéer om att det inte är macho att plugga? Och hur fungerar dagens skola ur ett könsperspektiv? 

Eget forskande passar inte killarna

Pojkar drabbas hårdare än flickor när skolmiljön är stökig, visar studier. Enligt hjärnforskaren Martin Ingvar är det självklart. Han anser också att den ”dåligt strukturerade” svenska skolmodellen är ett jämställdhetsproblem i sig: ”Pojkarna skulle lyckas bättre med en kunskapsskola av lite mer östasiatiskt snitt.”

Svensk skola sticker också ut genom att den gynnar motiverade elever, som ofta är flickor, som Svend Dahl, alliansregeringens jämställdhetsutredare, har konstaterat. Så blir det när tyngdpunkten ligger på enskilt, självständigt arbete. Är man studiemotiverad är det lättare att vara självgående. 

Regeringen kallar sig feministisk. Men den är väl inte sexistisk? Den tar väl den akademiska genusklyftan på allvar?

Stefan Löfven, det är hög tid att utreda hur en skola ska se ut för att passa pojkar lika bra som flickor. 

 

Läs också:

Könsdiskriminering i skolan måste tas på större allvar