Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vansinne att EU ratar nya, smarta - torktåliga! - grödor

EU-domstolen har beslutat att grödor som tas fram med modern genteknik ska klassas som GMO-grödor.

Reaktionära, eko-lallande EU-politiker har banat väg för EU-domstolens förbud mot moderna, genmanipulerade grödor.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

EU vill gärna se sig som en upplyst, världsledande region. Men i viktiga avseenden är unionen en stockkonservativ bakåtsträvare. 

Ett potentiellt förödande bevis för detta kom i onsdags. Då beslutade EU-domstolen att grödor som har redigerats genetiskt med moderna "gensaxar" ska behandlas som GMO-grödor: fientligt.

Grödor har förändrats och förädlats i alla tider. Nu har vetenskapen kommit därhän att den relativt enkelt, billigt och med tilltagande exakthet kan klippa och klistra i arvsmassan. Gensaxen CRISPR-Cas9 - som upptäcktes vid Umeå universitet - har på det agrara området tagit fram en mögelresistent tomat och ett vete för glutenintoleranta. Förhoppningen är man ska kunna ta fram förbättrade växter, exempelvis sådana som motstår torka och skadeangrepp.

GMO-motståndet ligger i botten

I en värld med snabbt växande population och tilltagande extremväder ter sig den nya tekniken som väldigt hoppingivande. Om alla förhoppningar slår in, får framtiden utvisa. Men det är självklart värt att försöka. 

Fast EU-domstolen säger alltså nej. Beslutet grundar sig på ett EU-direktiv från 2001 som reglerar genmodifierade växter, GMO. 

EU är världsbäst på att vara emot GMO. Motståndet bygger i väsentlig grad på irrationella föreställningar om en jungfrulig, ursprunglig europeisk natur som måste skyddas mot utländsk och kapitalistisk påverkan. Den eko-vurmande miljörörelsen är tongivande, inte minst den tyska, men svenska Miljöpartiet är en god kålsupare i sammanhanget.

Den moderna CRISPR-tekniken skiljer sig från GMO. Här är idén inte att klippa in främmande DNA i arvsmassan utan snarare att stänga av problematiska gener eller förstärka de attraktiva. Men EU-domstolen drar allt över en kam. 

Hej då, forskning och utveckling

Det innebär att ingen CRISPR-gröda kan godkännas i unionen med mindre än att den genomgår en skärseld av prövningar och kontroller. I praktiken portas nya, smarta växtsorter. Men det är inte allt: 

"Det här kommer att ha en avkylande effekt på forskningen på samma sätt som GMO-reglerna har haft i 15 år", säger Stefan Jonsson, professor i fysiologisk botanik vid Umeå universitet, till den brittiska vetenskapliga tidskriften Nature.

Forskningen lär flytta till andra kontinenter - exempelvis USA, som är mer liberalt - och det är på andra kontinenter som företag kommer att investera och växa.

EU-domstolen var inte piskad att fatta sitt restriktiva förbud. Men grundproblemet ligger i det gamla gulnade GMO-direktivet från 2001. 

Miljörörelsen har lobbat hårt i Bryssel för att all ny genteknik ska införlivas i GMO-förbudet. Man vägrar således att ompröva gamla ståndpunkter i ljuset av vetenskapliga framsteg. Det är en antiintellektuell, huvudlös hållning.

EU:s politiker måste välja: Ska Europa ligga i vetenskaplig framkant eller beslutsamt stå och stampa medan resten av världen slåss om ledartröjan? Svaret borde vara givet.

 

Läs också:

Genmanipulerade barn är snart inte science fiction

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!