Välfärdsmiljarder i sjön när styrande klantar sig

Välfärden måste leverera som aldrig förr, de kommande åren. Då kan inte slantarna klantas bort. Gång på gång.
Foto: IAN FORSYTH / ALL OVER PRESS ZUMA PRESS
Foto: DANIEL MAURER / AP

En halv miljard kronor räcker inte långt, alla gånger, i svensk sjukvård. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

En vecka före valet 2018 lovade Annie Lööf en halv miljard kronor extra till svensk förlossningsvård. ”Det är en viktig satsning för att öka jämställdheten och tryggheten för kvinnor”, sade Centerpartiets ledare högtidligt.

Men hur mycket är 500 miljoner kronor, egentligen? 

Bara Region Stockholm har fått mer än en halv miljard i statsbidrag till förlossningsvården sedan 2017. Den styrande alliansen i regionen kallade satsningen ”historisk”. 

Men resultatet av den bemanningssatsning som inleddes blev magert: ett tillskott på sju barnmorskor, enligt DN. Visserligen anställdes annan personal, som sjuksköterskor utan barnmorskekompetens och undersköterskor. De gör förstås sitt till, men barnmorskor är ju den kritiska faktorn. 

Brist på barnmorskor innebär indragna vårdplatser och i värsta fall bollas föderskor runt mellan sjukhus - eller skeppas till Finland

Finlands vård är vår

Härom dagen kom ett nytt bevis för att finsk sjukvård är guld värd för Sverige. I Stockholm klarar man nämligen inte att ge cancerpatienter strålning i tid. Bröstcancerpatienter erbjuds nu därför strålbehandling i andra regioner - och i Finland. 

Främsta skälet till Stockholms bottennapp i vårdkvalitet är att landstinget gjorde en usel upphandling av nya strålkanoner, till tonerna av en halv miljard kronor. Kanonerna kom inte på plats i tid - precis som strålfysiker och cancerläkare tidigt hade varnat för, för döva landstingsöron, enligt SvD.

2017 stod det dock klart för alla att företaget Elekta inte kunde leverera till Södersjukhuset, SÖS, och Nya Karolinska som utlovat. Då beslutade landstinget att Elekta skulle få leverera till SÖS, medan konkurrenten Varian fick installera sina kanoner på Nya Karolinska. Det blev åtskilliga miljoner dyrare. Bland annat tvingades man bygga om på Nya Karolinska för 20 miljoner kronor, för att få in den nya typen av kanon.

Sjuksköterskor långt från patienterna

Dessutom har SÖS och Karolinska nu alltså olika strålutrustning. Tidigare, när maskinerna var desamma, var det förstås praktiskt: ”Om vi hade kapacitetsproblem kunde vi lätt flytta patienterna mellan oss. Nu måste vi göra hela planeringen om en patient flyttas”, säger en anonym källa till DN

Ännu en kapacitetstjuv har byggts in i systemet. Och personalen har ännu ett skäl att gnissla tänderna över landstingsledningen. Många gör mer än gnisslar tänder, de slutar.

Var fjärde sjuksköterska i Sverige jobbar med annat än patientnära vård, rapporterade SVT nyligen. Enligt Arne Björnberg, professor i sjukvårdsadministration, drabbas svensk vårdpersonal, särskilt sköterskor men även läkare, av att sjukvården är så toppstyrd. I stället för att professionerna får sköta jobbet efter eget huvudet utsätts de för ”mikrostyrning av landstingspolitiker”, säger han.

Välfärden måste leverera som aldrig förr de kommande åren. Då kan inte slantarna klantas bort. Gång på gång.


Läs också:

Ska haveriet kring Karolinska aldrig ta slut?