Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vad har ni emot åklagarna, Morgan och Mikael?

Inrikesminister Mikael Damberg (S) talar gärna om en kompromisslös kampanj mot gängbrottsligheten. Då återstår frågan varför Åklagarmyndigheten inte får nödvändiga tillskott.Foto: AMIR NABIZADEH / TT NYHETSBYRÅN
Justitieminister Morgan Johansson (S) är nöjd med att Åklagarmyndigheten inte behöver säga upp åklagare i närtid.Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Regeringen sätter Åklagarmyndigheten på strikt diet och sade länge nej till att delta i EU:s nya åklagarmyndighet. Så nonchalant kan man inte behandla brottsbekämparna. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I måndags invigdes EU:s nya åklagarmyndighet, Eppo. Bland de fåtal länder som inte finns med i samarbetet märks Polen och Ungern – och Sverige. 

Hur i allsin dar hamnade Sverige i det sällskapet?

Jo, det var dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) som i december 2016 förklarade att Sverige säger nej till att delta i den nya åklagarmyndigheten. Beslutet väckte stor förvåning – och en hel del ilska – inom EU-kretsen. 

Sverige har nämligen alltid haft hög svansföring i frågor som rör korruption och bedrägerier inom EU. Mygel med EU-pengar har beräknats kosta unionen över sex miljarder kronor per år och momsbedrägerier tros belasta medlemsländernas statskassor med svindlande 500 miljarder kronor årligen.

Som nettobetalare inom EU har Sverige extra goda skäl att lyfta frågan. För att markera vårt missnöje har Sverige varje år sedan 2012 röstat för att neka EU-kommissionen ansvarsfrihet för budgeten. 

Ändå tackade Sverige alltså nej till att delta i en myndighet som ska ha som sitt främsta fokus att bekämpa brott riktade mot EU:s budget. Det var hål i huvudet, och den insikten drabbade efter några år även regeringen.

När Moderaterna svängde våren 2019 följde regeringen snabbt efter. För ett drygt år sedan tillsattes en utredning som ska bli klar strax före jul. Nu heter det plötsligt att ”Eppo kommer att bli central... när det gäller att bekämpa brott som träffar EU:s budget” och att det är ”av stor vikt att brott mot EU:s finansiella intressen utreds effektivt”. 

Hur tänkte regeringen? Var det ett utslag av slarv från Morgan Johanssons och Mikael Dambergs sida? Eller ville man göra någon form av politisk markering mot åklagarna?

Tala om senkommet uppvaknande. Ygemans nonchalanta inställning till Eppo har sin motsvarighet i Morgan Johanssons (S) ointresse för den pressade situationen på Åklagarmyndigheten i Sverige.

Myndigheten yrkade i god tid på förstärkningar på 50 miljoner kronor för att klara av den ökade arbetsbelastningen. I en rekordbudget med 105 miljarder kronor i nya reformer är det ingenting – som ett kolapapper i en godisbutik.

Ändå blev det nej. Regeringen hänvisar till ett överskott hos myndigheten som har uppstått tillfälligt till följd av inställda utbildningar i coronapandemins spår. Utmattade åklagare vittnar om att höstbudgeten har fått många att tappa hoppet. Visserligen behöver inga åklagare sägas upp i närtid, men myndigheten skulle tvärtom behöva växa kraftigt för att möta brottsutvecklingen.

Hur tänkte regeringen? Var det ett utslag av slarv från Morgan Johanssons och Mikael Dambergs sida? Eller ville man göra någon form av markering mot åklagarna? Frågan är vad som är värst. 

Åklagarna har en helt central roll i all brottsbekämpning. Att satsa på dessa myndigheter – såväl här hemma i Sverige som i EU – är synnerligen väl investerade pengar.

Att de rödgröna inte begriper det är ett underbetyg åt regeringen.