Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vad hände med Ygemans mål om 80 000 utvisningar?

Gång på gång upprepar regeringen att papperslösa måste lämna landet. Men i praktiken händer mycket lite. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP och ERIK SIMANDER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Den som har fått ett nej måste lämna landet, upprepar Stefan Löfven. Men i praktiken är regeringens politik för återvändande ett haveri.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det har gått lite mer än två år sedan dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) gjorde det uppmärksammade utspelet om att uppemot 80 000 asylsökande med avslagsbeslut kan komma att utvisas de närmaste åren.

Kanske ska Ygeman vara glad att han har tilldelats en ny roll sedan dess och slipper konfronteras med sina tidigare självsäkra uttalanden. Verkligheten talar nämligen ett helt annat språk.

Antalet tvångsutvisningar har i själva verket minskat kraftigt från redan låga nivåer. Samma utveckling visar antalet inre utlänningskontroller. Under 2017 genomfördes bara 23 469 sådana kontroller, vilket nästan är en halvering jämfört med år 2012. Under de två första månaderna i år har antalet fallit ytterligare.

Det är ett bedrövligt facit

Trots den låga aktiviteten tvingas polisen ibland släppa personer som ska utvisas eftersom det är fullt på Migrationsverkets förvar. Nyligen fick Sverige rentav en uppmaning från EU-kommissionen att öka antalet förvarsplatser för att Sverige ska leva upp till sina förpliktelser inom Schengenregelverket.

Även på detta område går det trögt. Vid årsskiftet fanns totalt 357 platser fördelade på fem orter: Åstorp, Kållered, Flen, Märsta och Gävle. Trots att behovet av en utbyggnad har varit akut i flera års tid - inte minst bristen på förvarsplatser i norra Sverige - har Migrationsverket släpat fötterna efter sig.

Det är ett bedrövligt facit. Senast i helgen bedyrade Stefan Löfven hur viktigt det är att personer som har fått nej på sin asylansökan lämnar landet. "Annars har vi ingen trovärdighet i flyktingmottagandet" (DN 7/4). Ändå har misskötseln av återvändandearbetet fått fortgå.

Alliansen har ett stort ansvar för det växande skuggsamhället

Vad värre är, regeringen har själv spätt på problemen genom att ta fram en gymnasielag som gör det möjligt att stoppa utvisningsbeslut med hjälp av studieansökningar. Nyligen presenterades dessutom ett lagförslag som går ut på att runt 9 000 asylsökande som har fått avslag i domstol ska få stanna ändå.

Alliansens trovärdighet på området är knappast bättre. Som gränspolisen Jerk Wiberg påpekar i ett DN-reportage har alliansregeringen varit pådrivande i skuggsamhällets utbredning genom att bland annat införa västvärldens mest generösa system för arbetskraftsinvandring. 

Regeringens misslyckande skadar förtroendet till politiken

Nu är det upp till bevis för såväl regeringen som oppositionen. Det finns färdiga förslag på hur gränspolisens insatser kan vässas genom att bland annat tillåta kroppsvisitationer och att fingeravtryck tas vid inre utlänningskontroller.

Till åtgärdslistan bör även fogas skarpa krav på fler utlänningskontroller och förvarsplatser. Vidare borde regeringen ta bort rätten att lämna in en ny asylansökan efter fyra år, skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring och rulla tillbaka sociala rättigheter till så kallade papperslösa.

Det är inte bara trovärdigheten för svensk migrationspolitik som står på spel. Haveriet kring återvändandet skadar även förtroendet till politiken.

 

 Läs också: Vet inte Löfven vilken vård papperslösa får? 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!