Vad gör Miljöpartiet när Östersjön kvävs?

Övergödningen är Östersjöns största problem
Foto: KUSTBEVAKNINGEN
Klimatminister Isabella Lövin.
Foto: Ann Jonasson

Östersjön är ett dött och syrefattigt hav. Om vi i framtiden vill bada i klart vatten och inte i en grön sörja måste miljöentusiasterna i regeringen prioritera hur Östersjön mår.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Under sommaren har många semesterfirare fått plaska i gröna vågor. På många håll i Östersjön har algblomningen exploderat. Det fina vädret, med höga temperaturer och svag vind, gynnar algerna.

Östersjön är ett utsatt innanhav. Det tar trettio år innan vattnet i egentliga Östersjön, den södra delen, bytts ut eftersom det enda ut- och inflödet går via de danska sunden. Havet är nästan helt omringat av land, och får motta utsläpp från nio kustländer.  Omkring 90 miljoner människor bor i Östersjöns avrinningsområde. Vattnet, som varken är salt eller sött, gör det till en svårbebodd plats för djur- och växtarter.


Utom för algerna, då. Planktonalger slukar kväve och fosfor. Och de ämnena finns det farligt gott om i Östersjön. När algerna dör förbrukar de syre, vilket i sin tur leder till döda havsbottnar. Om syrehalten blir för låg kan inte ens de tåliga arterna i Östersjön leva längre. 

Övergödningen är Östersjöns största problem. Tre fjärdedelar av kväve- och fosforutsläppen orsakas av mänskliga aktiviteter, framför allt industrier och jordbruk. Polen står för en tredjedel av all fosfor och en fjärdedel av kväveutsläppen. Sverige är den näst största boven.

Tidigare i våras kritiserade EU-revisorer det arbete som länderna kring Östersjön bedriver för att förbättra situationen. Trots miljardbelopp i EU-stöd, möten och konferenser har utsläppen ökat i några länder.

EU har antagit ett mål att Östersjön ska vara vid god ekologisk status år 2020. För sex år sedan införlivades EU-direktivet i svensk lagstiftning, och i december förra året tog Havs- och vattenmyndigheten fram ett åtgärdsprogram.


Men åtgärderna kommer för sent. Målet att Östersjön ska må prima 2020 är helt orealistiskt. Innanhavet är så illa ute att vi har decennier med miljöarbete framför oss. För att minska övergödningen krävs det, förutom den uppenbara medicinen med reningsverk och minskat utsläpp från båtar och jordbruk, att strategierna är uppdaterade. Ny forskning visar bland annat att Östersjöns interna fosforproduktion, som en följd av syrebristen, är värre än näringsämnena som tillförs från jordbruk.


För första gången sitter ett uttalat miljöparti i Sveriges regering. Och visst ska miljöminister Karolina Skog, klimatminister Isabella Lövin och resten av det gröna gänget vara stolta över att ha tagit initiativ till att förbjuda internationell båttrafik att släppa ut avföring. Men det räcker inte. Forskning kring hur Östersjön kan syresättas på ett kostnadseffektivt sätt måste prioriteras.

Sverige har, med sin långa kust, ett särskilt ansvar. Och de flesta svenskar vill antagligen kunna bada på östkusten och äta fisk från Östersjön även i framtiden. Då måste havet få högsta miljöpolitiska prioritet.


Läs också:

Stefan Löfvens svek i klimatkampen


Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor