Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vad är poängen med stöd om ingen söker?

Finansminister Magdalena Andersson borde förlänga söktiden för omställningsstödet utan omsvep.Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
En genomgång av SVT visar att endast 11 000 företag sökt totalt 620 miljoner kronor i omställningsstöd – trots att regeringen satte av 40 miljarder kronor till 180 000 företag i våras.Foto: JESSICA GOW / TT NYHETSBYRÅN

BNP-raset mellan april och juli var det värsta sedan första världskriget. Nu måste regeringen förlänga ansökningstiden för omställningsstödet så att småföretagen hinner få del av det.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Sveriges BNP föll med 8,6 procent mellan april och juli, enligt statistik från SCB på onsdagen. Det är det största tappet på över 100 år

Under finanskrisen hösten 2008 föll produktionen hälften så mycket och 1990-talskrisen är inte ens i närheten. Visst, den hade sin 500-procentiga ränta, sina budgetsaneringar och sin kollapsade krona. 

Men coronakrisen är på sätt och vis svårare att möta. Smittan är global och eftersom Sverige är en exportekonomi beror mycket på hur andra länder hanterar pandemin. Den kan inte botas med strukturreformer. 

Av BNP-siffran kan några snabba slutsatser dras. Jämfört med andra har Sverige klarat sig hyfsat väl. Frankrikes ekonomi krympte med nästan 14 procent under samma period och Spaniens med 18,5 procent. Britterna, som släpper sina siffror nästa vecka, varnar för de värsta på 300 år, alltså före elektriciteten och ångmotorn.  

En andra slutsats är att både regering och opposition skötte sig bra under våren. Riksdagen klubbade inte mindre än nio ändringsbudgetar mellan mars och maj för att implementera olika stödpaket. Givet det knepiga parlamentariska läget är det imponerande. 

Britterna varnar för de värsta BNP-siffrorna på 300 år, alltså före elektriciteten och ångmotorn.

Den tredje slutsatsen är att de dåliga BNP-siffrorna maskerar stora skillnader mellan branscher och verksamheter. Livnär man sig på att göra tv-produktioner i Stockholm eller sälja vandringskängor i en mellanstor stad, klarar man sig ganska bra. 

Driver man en lunchrestaurang i IT-kvarteren i Kista eller tillverkar cylindrar åt lastbilsmotorer i Mälardalen eller Göteborg, går man däremot på knäna. 

Då borde man ha permitterat personalen och sökt omställningsstöd – i praktiken ett direktbidrag till företag som tappade minst 30 procent av sin omsättning under mars och april – för att övervintra den värsta kristen.

Men en genomgång av SVT i veckan visar att endast 11 000 företag sökt totalt 620 miljoner kronor i omställningsstöd. I våras satte regeringen av 40 miljarder kronor till 180 000 företag för åtgärden. 

Utfallet är klart anmärkningsvärt givet hur knackigt ekonomin faktiskt går. 

Mest troligt beror det på omständliga ansökningsprocesser, vilket flera företagare också vittnar om. Därför borde finansdepartementet utan omsvep förlänga ansökningstiden – den löper ut sista augusti – så att även mindre företag som redan drunknar i pappersarbete har chans att komma ikapp.  

Därefter måste regeringen tänka nytt. Den hektiska våren har följts av sommarstiltje, men coronan kommer inte försvinna och ekonomin kommer att lida under lång tid. 

Vårens stödpaket var utformade för en djup men övergående kris. 

För höstens åtgärder måste regeringen ha ett mer långsiktigt perspektiv.