Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Vad är det som regeringen mörkar?

Foto: MARKO SÄÄVÄLÄ / TT / TT NYHETSBYRÅN
Rosenbad insvept och utan insyn - en händelse som ser ut som en tanke.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / IBL

Att regeringen försöker mörka hur man agerade under pandemins första år framstår som en stor skandal.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Coronakommissionen, som regeringen motvilligt tillsatte i juni 2021, har i uppgift att gå till botten med hur den svenska pandemihanteringen har skötts. Åtgärder som vidtagits ska utvärderas. På vilka grunder växte besluten fram? Vem fattade besluten? Agerade man adekvat, överilat eller för långsamt?  

När, till exempel, visste regeringskansliet att det pågick en smittspridning i de österrikiska Alperna, i början av pandemin? Det är sådant som kommissionen behöver veta för att kunna bedöma hanteringen, säger huvudsekreteraren Joakim Sonnegård, till Sveriges Radio.

Ju fler pusselbitar kommissionen får desto bättre kan den bedöma hur regering, myndigheter, kommuner och regioner har skött krisen. Och ju mer vi får klarlagt desto bättre kan Sverige ”göra om och göra rätt” inför nästa kris.

I den andan skrev regeringen en särskild förordning i maj: ”Förordningen om skyldighet för myndigheter att lämna uppgifter till Coronakommissionen.” 

GSS är spindeln i regeringskansliets krishanteringsnät.

Regeringskansliet är en myndighet – med statsministern som chef. Den, om någon, borde vara transparent och hjälpsam. Men att döma av Dagens Medicins avslöjande förra veckan har den snarare motarbetat kommissionen. 

Eller, med yttrandefrihetsexperten Nils Funckes ord: ”Regeringen lägger krokben för sin egen kommission.”

Kommissionen har upprepade gånger begärt att få ut bland annat loggböcker och minnesanteckningar som gjorts av tjänstemän inom myndighetens krisorganisation, Krishanteringskansliet. Det gäller bland annat möten i ”Gruppen för strategisk samordning”, GSS, där krisansvariga statssekreterare från departementen deltar. GSS är spindeln i regeringskansliets krishanteringsnät. 

Men regeringskansliet har stretat emot med hänvisning till att man inte ”förfogar över” enskilda tjänstemäns privata anteckningar. 

Om det är sant att ingenting dokumenterades inställer sig frågan: Varför gjordes inte det?

Bristen på transparens är oroande. Men det mest uppseendeväckande är ändå den nyhet som Peter Wennblad, ledarskribent på Svenska Dagbladet, avslöjade på tisdagen: Coronakommissionens jakt på minnesanteckningar är en följd av att man saknar insyn i GSS arbete under pandemins första år. GSS möttes 149 gånger under 2020, men det finns inte ett enda mötesprotokoll eller några mötesanteckningar, enligt dåvarande statssekreterare Elisabeth Backteman. 

Samma besked gav socialminister Lena Hallengren (S) när hon frågades ut av riksdagens socialutskott på tisdagen. Sorry, det finns inte en endaste post it-lapp som kan kasta ljus över GSS arbete under pandemins första, kaotiska månader, då gruppen möttes nästan dagligen, och inte för resten av året. 

Om det är sant att ingenting dokumenterades inställer sig frågan: Varför gjordes inte det? Insåg regeringen redan då att man agerade senfärdigt och bristfälligt, och att eftervärldens dom skulle kunna bli hård?

Riksdagen måste göra allt för att piska fram sanningen.