Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Va?! Tänker polisen börja göra sitt jobb?

Rikspolischef Anders Thornberg vill att hans anställda ska börja prioritera utredningar om våld i nära relationer.Foto: ADAM WRAFTER / BILDBYRÅN
Polisavspärrning kring ett område där fynd gjordes i sökandet efter Wilma, 17 år, i november 2019.Foto: ALEX LJUNGDAHL

Polisen ska börja prioritera våldsbrott i nära relation. Hur kan det vara en nyhet att en myndighet tänker göra sitt jobb?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Under 2018 dödades 22 kvinnor i Sverige av en närstående. Samma år misstänktes 7 160 personer för misshandel mot en person som de hade, eller hade haft, en nära relation till. 

Därför låter det bra när Polisen nu går ut med att brott i nära relationer ska prioriteras. Men det låter också märkligt. Var de tusentals kvinnor (och män) som blir misshandlade, torterade och våldtagna av sina partners alltså inte en prioritet sedan innan? 

Stockholmspolisens kallar sin satsning för Initiativ Gryning, och har en ny vision om att noll kvinnor ska mördas av sina partners. Lite senfärdigt kan man tycka, med tanke på att nollvisionen ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra” klubbades av riksdagen för 14 år sedan.

Relationsvåld ses som ”familjehistoria” 

Skillnaden tycks vara att polisen den här gången faktiskt planerar att följa sina handböcker, förklarade Varg Gyllander, som är samordnare för initiativet, i Ekot

”Det är inte alltid att man tar upp förhör på video som man ska göra, man tar inte alltid dit tekniker som man ska göra, man spärrar inte av som man bör göra. Det finns mängder av åtgärder som en polis ska göra vid ett grovt brott som det har visat sig att när det gäller just brott i nära relationer att det inte alltid fungerar.”

Varför följer polisen rutinerna när de åker ut på larm om fylleslagsmål på stan, men inte när det gäller bråk i en lägenhet? Enligt Gyllander är förklaringen att delar av kåren fortfarande ser relationsvåld som ”en familjehistoria”. 

Polisens slarv kan kosta en kvinna livet

Det är provocerande – för en enskild polismans slarv kan komma att stå brottsoffret dyrt. Gång på gång har utvärderingar visat att brister i polisarbetet bidragit till att hotade kvinnor inte har fått tillräckligt skydd. 

■ Redan 2015 skrev Brottsförebyggande rådet (Brå) att lagskärpningar om kontaktförbud inte hade fått genomslag, eftersom två tredjedelar av ansökningarna avslogs. Ett skäl var att poliserna som skrivit dem ”inte är tillräckligt insatta i lagen. 

■ Två år senare konstaterade Brå i en annan granskning att flera kvinnor som mördats av sina män hade ansökt om kontaktförbud, men fått avslag.

■ Socialstyrelsen larmade både 2014 och 2018 om att brottsoffren ofta hade varit i kontakt med polisen kort före mordet. I snitt mördades kvinnorna tre veckor efter att de gjort en anmälan. Polisen hade i de flesta fall inte gjort någon riskbedömning, eller inte följt upp riskbedömningar trots att de visat på hög risk för att kvinnan skulle utsättas för våld igen. 

Låt oss hoppas att den nya satsningen verkligen ger effekt – både i polishuset och i samhället. Det vore ett sätt att hedra minnet efter de över 300 kvinnor i Sverige som mördats av närstående män de senaste 20 åren.