Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Utopier sänker EU:s socialdemokrater

Stefan Löfven tillsammans med det tyska S-hoppet Martin Schulz, då denne fortfarande var Europaparlamentets talman.Foto: MAJA SUSLIN/TT
Socialistpartiets Benoit Hamon fick strax över 6 procent i presidentvalet i Frankrike. Foto: JULIEN DE ROSA / EPA / TT

Första maj blir ingen festligt firardag för europeiska socialdemokrater. Svenska sossar får trösta sig med att det kunde varit värre.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Först var det Nederländerna. I valet i mars rasade PvdA - som regerat över blockgränsen - från 25 till knappt 6 procent i parlamentsvalet. 

Så kom första omgången i presidentvalet i Frankrike. Socialistpartiets Benoit Hamon fick strax över 6 procent.

När britterna går till nyval 8 juni är frågan mest hur dåligt det kommer att gå för Labour.

Under vintern och våren har europeiska sossar satt sitt hopp till den nye SPD-ledaren i Tyskland. Det skrevs om Martin Schulz-effekten, om över 100 000 nya medlemmar.

Inför delstatsvalet i lilla Saarland (en miljon invånare) i mars tog medier fasta på de opinionsmätningar som talade om dött lopp. När rösterna var räknade hade CDU fått 40,7 och SPD 29,6.

Det säger i och för sig inget om hur det går i förbundsdagsvalet den 24 september. Men SPD sjunker i mätningarna, i fredags landade sossarna på 29 och CDU på 37 procent.

Under valresultatet för Socialdemokraterna och Löfven

Med tanke på hur illa det gått i Europa kan svenska socialdemokrater glädja sig åt att ligga runt 28 procent. Men det är under det dåliga valresultatet och det i en högkonjunktur.

Och inte lär medborgarna, eller ens de partiaktiva, peppas av den långrandiga och vaga 1 maj-parollen: "Svenska modellen ska utvecklas - inte avvecklas". Har Stefan Löfven hittat på den själv?

Socialdemokraternas kriser ser olika ut mellan länderna. Men ett gemensamt drag är påfallande, när man väl suttit i regering har den praktiska politiken inte stämt med valrörelseretoriken. 

Det gäller även Stefan Löfvens regering. Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 hette det. Med hjälp av en industrikansler och en innovationskatapult.

Kanslern slapp vi. Det blev ett "Advisory board för nyindustrialisering", fyra personer som avtackades 2016 efter ett års arbete. 

Enligt EU:s senaste sammanställning av arbetslösheten, som gäller februari, ligger Sverige med 6,8 procent strax under EU-snittet om 8. Läget är betydligt ljusare i Tjeckien (3,4) och Tyskland (3,9).

Tyskland är föredömet men glöm minijobben

Stefan Löfven och näringsminister Mikael Damberg hänvisar ofta till Tyskland när de talar om sin "nyindustrialiseringsstrategi". De hävdar att Tyskland klarade finanskrisen bättre tack vare sin industripolitik.

I själva verket handlar den låga arbetslösheten mest om minijobben, deltidsjobb som är skattefria upp till 450 euro i månaden. Sju miljoner tyskar har sådana, flertalet som enda arbete. 

Det är knappast vad Stefan Löfven tänker på när han vill utveckla den svenska modellen. Och konceptet går inte att kopiera rakt av, men det går att tänka kring.

Om Löfven inte vill bli en av alla europeiska socialdemokrater som faller på sin utopiska retorik så måste den förre svetsaren se till att det blir verkstad.  

 

Läs också:

Kris i hela Europa för Löfvens partikamrater

Läs även Löfven borde lära i stället för att mästra