Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Utan matte kan vi räkna med att Sverige blir fattigt

Mannen i guld är naturligtvis Alfred Nobel, uppfinnare av dynamiten. Och Nobelpriset.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Redan i 3-årsåldern kan man se skillnader i matematiskt kunnande hos barn till låg- respektive högutbildade föräldrar. (Einstein-poster, Sydkorea.)
Foto: AHN YOUNG-JOON / AP
Skolbetygen i matematik har sjunkit, trots fortbildning för mattelärare och utökad undervisning.
Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Baltzar von Platen, en av många snillrika svenska ingenjörer. Han uppfann bland annat kylskåpsaggregatet.
Foto: GÖRAN STRANDBERG / TT NYHETSBYRÅN SKÅNEREPORTAGE

Utan matte, inga ingenjörer. Eller läkare. Eller covidvaccin. Tekniskt kunnande byggde vårt välstånd, nu håller vi på att bli uträknade. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Betygen stiger i svenska skolor. Föga förvånande, när skolor konkurrerar med varandra och betygsystemet inbjuder till inflation. Men betygen i matematik sjunker, trots det. Hur illa är det inte ställt då?

Det är ingen nyhet att matematik har blivit en svensk jumbogren. Larmen har gått genom åren, som när ekonomiprofessor Magnus Henrekson uppmärksammade att var femte ny student på Chalmers inte klarade en enda fråga på det traditionsenliga diagnostiska provet 2013. 

”Andragradsekvationer gjorde vi på högstadiet på 1970-talet”, sade Henrekson i Forskning & Framsteg. ”Nu klarar mindre än hälften av de nyantagna Chalmersstudenterna detta.”

Man kan inte dansa fram fossilfritt stål.

Från politiskt håll har man försökt att stärka ämnet. En fortbildning för lärare, ”matematiklyftet”, sjösattes 2013. Undervisningstiden i grundskolan utökades med nästan 40 procent. 

De elever som gick ut sexan 2019 hade således 170 timmar mer matte under bältet än de som hade gått ut tre år tidigare. Ändå fick de lägre betyg, kan man läsa i en ny rapport från Saco-förbundet Sveriges ingenjörer, SI.

Det är ”en stark varningssignal”, menar förbundet. Ja, sannerligen. Mycket av Sveriges välstånd bygger på tekniskt kunnande och uppfinnande. Den gröna omställningen kommer att kräva förstklassig ingenjörskonst – man kan inte dansa fram fossilfritt stål. 

Utan matte, inga ingenjörer. (Eller läkare, tandläkare, farmaceuter...)

Krisläget på ingenjörsfronten säger mycket om svenskt utbildningsväsen. Hälften hoppar av utbildningen, oftast för att de inte klarar matten. Regeringen inser att ingenjörer behövs, och utökar då utbildningsplatserna. En fåfäng lösning när problemet är kunskapsbrist. 

Under pandemin har de rödgröna också utökat platserna rejält på det tekniska basåret, det ”extra gymnasieår” som har införts på högre lärosäten för att reparera nya studenters skrala NA-kunskaper. 

”I och med regeringens senaste utökning av antalet platser nådde söktrycket en svårslagen botten hösten 2020”, kommenterar SI-rapporten.

Bristande kunskaper i matte är extremt svåra att reparera i efterhand.

Fler studenter kommer in, fler hoppar av och nivån på undervisningen riskerar att sjunka. Så funkar regeringens homeopatiska utbildningspolitik. 

Löfven vill även ”bredda rekryteringen” på detta sätt. Det är dömt att misslyckas. Bristande kunskaper i matte är extremt svåra att reparera i efterhand.

Vill man bredda den sociala rekryteringen, vilket man bör, måste man satsa på matematik tidigt, helst i förskolan. Redan i 3-årsåldern finns det en tydlig skillnad i matematiskt kunnande mellan barn till låg- respektive högutbildade, som sedan bara ökar. 

Genvägar duger inte om matematiken ska restaureras i Sverige. Det räcker inte att fortbilda lärare med punktinsatser. Fler mattelektioner hjälper inte om de är mediokra. Utökade högskoleplatser botar inte okunskap. Och barn lär sig inte matte genom att gå på lust. Det är en färdighet som kräver koncentration och övning. 

Om inte vuxenvärlden tar matematiken på blodigt allvar kommer inte skolbarnen att göra det heller.