Utan läsande barn kan vi hälsa hem

Det är särskilt viktigt att få de alltmer motvilliga pojkarna att läsa. Men även svenska flickor visar minskande läslust.
Foto: KARL-JOSEF HILDENBRAND / DPA/IBL

Svenska 15-åringar blir allt mindre förtjusta i att läsa. Ska vi sluta som ett folk av lyx-analfabeter?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Snart kan svenskar ta sig in på högskolan utan att först ha gått gymnasiet. Det avslöjade högskoleminister Matilda Ernkrans (S) häromdagen. Man kan ju lära sig saker på olika sätt, menar statsrådet. 

Hur lång tid tar det innan en efterträdare till Ernkrans står i rutan och säger att blivande universitetsstudenter inte heller behöver kunna läsa?

Svenska skolbarn får nämligen allt mindre lust att läsa. Av de 15-åringar som gjorde Pisa-provet 2018 uppgav nästan sex av tio att de bara läser om de måste.

Det är en rekordartad utförsbacke sedan Pisa 2009, då fyra av tio gav samma negativa svar. Det enda OECD-land som uppvisar ett brantare ras är Chile.

Siffrorna, som tidningen Läraren har tagit fram, är alarmerande. Läslust är själva förutsättningen för att någon ska öppna en bok. 

Men tidsbrist är knappast det grundläggande problemet.

Men det är inte så lockande att läsa för den som läser knaggligt. Skolans roll är därför central. Det är där barnen måste lära sig att läsa och skriva, och utveckla det tålamod som krävs för att läsa längre texter och förstå dem.

Den svenska skolan prioriterar emellertid inte läsning. De pedagoger som Läraren har talat med skyller på att det tar så mycket tid att dokumentera kunskapsmål och uppfylla betygskriterier. Då nedprioriteras läsningen.

Dokumentationsbördan är förvisso ett gissel och det gamla relativa betygssystemet, 1-5, skulle lösa många problem. Men tidsbrist är knappast det grundläggande problemet. 

Obildade skolpolitiker har byggt en obildad skola. Självklara färdigheter som grammatik och handskrivning är utrotningshotade. Läroböcker likaså. Samtidigt blir datorer och ipads allt vanligare.

Det gynnar inte språket.

Ofoget att låta elever lyssna på böcker, om bara de tycker att läsning är lite tufft, bör bannlysas.

Människor läser sämre på dator än på papper. Skärmljuset stör och man blir lätt distraherad. Man läser långsammare och läsförståelsen blir sämre. 

Vad gör det med elevernas läsentusiasm, om de inte redan har byggt bo i böckernas värld? 

Om elever dessutom får anteckna på datorn, snuvas de också på sitt språk. Datoranvändare tenderar att anteckna ”ord för ord” vad läraren säger, enligt en studie i Psychological Science. Pennskrivare, däremot, omformulerar vad de hör, blir mer kortfattade och koncisa. De blir ägare till sitt språk. Och de minns bättre.

Självklart kan datorer vara ett smart hjälpmedel i undervisningen, men i svensk skola bör läroböcker och anteckningsblock regera. Barn måste läsa på skoltid – och ofoget att låta elever lyssna på böcker, om bara de tycker att läsning är lite tufft, bör bannlysas. 

Samtidigt måste föräldrar se till att barn läser i stället för att uteslutande ägna sig åt lättuggade digitala medier. Det stundande höstlovet är ett utmärkt tillfälle att ta med barnen till närmaste bibliotek.

Utan en bred allmänhet som läser, förstår och förkovrar sig, ingen civilisation som vi känner den.