Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Utan läroböcker kan barn bli datorns offer

Gustav Fridolin – då språkrör för Miljöpartiet, nu aktuell som utredare åt regeringen.
Foto: LISA MATTISSON
Datorer och nät har en given plats i skolan. Men om elever ska kunna hantera denna öppna och flytande värld krävs skolböcker.
Foto: JESSICA GOW / TT NYHETSBYRÅN

Ett gäng forskare som vill slå ett slag för mer datorer i skolan råkar bevisa att läroböcker är omistliga.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är rätt taskigt av Gustav Fridolin att misstänkliggöra datorer i skolan, förklarade 23 forskare i IT- och utbildningsbranschen på DN Debatt i torsdags.

Bakgrunden är en statlig utredning om läromedel som ex-ministern lade fram tidigare i år. Dess undertitel lyder: ”Böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap”. 

Tal om läroböcker kan få en del IT-frälsta skoldebattörer att skruva på sig. Och eftersom våra politiker tillhör de främsta IT-entusiasterna är forskarnas inlägg intressant. 

Fridolins utredning är ”oroväckande”, anser de: ”Bland annat förs läsning på skärm fram som något negativt, och användning av digitala lärresurser som något som distraherar elever och får dem att tappa fokus.”

Ja, det finns ju studier som tyder på det. Men det stämmer alltså inte? Finns det, enligt forskarna, andra studier som visar att det i själva verket är en fördel att läsa på skärm? 

Nej, de 23 kommer märkligt nog inte med några motargument. Men de varnar likväl för att vurmen för läroböcker kan leda till att eleverna inte förbereds för ”framtidens samhälle”. Vi riskerar rentav att ”backa in i framtiden i stället för att möta vår samtid”. 

Med de redskapen kunde vår civilisation kravla sig ur medeltiden.

Det låter som PR-floskler. Eller som när Stefan Löfven talade lyriskt om att svensk skola ska ligga i framkant, gå före, när det gäller digitalisering. Utan att säga ett ord om att långtgående digitaliseringen i skolan är okänd mark. Eller att många elevers akuta problem, här och nu, är grundläggande läsförståelse och fokus.

Men de 21 forskarna ger också, oavsiktligt, ypperliga argument för att tryckta böcker faktiskt bör utgöra grunden:

Läroböcker och datorer bygger på olika principer, förklarar de. Boken bygger på gammeldags kronologiska, ”linjära” principer: ”Meningar, stycken och rubrikindelningar följer på varandra. Och det beror på att vi genom århundraden av skrift- och bokkultur kommit överens om att detta är ett lämpligt sätt att skapa överblick och en röd tråd.”

”Lämpligt”, det kan man lugnt säga. Med de redskapen – grammatik, kronologi och logiska resonemang – kunde vår civilisation kravla sig ur medeltiden. Det vetenskapliga tänkandet utvecklades och ersatte prästvälde och vidskepelse. De universella principer som bär upp den liberala demokratin hade inte kunnat formuleras utan Kants och Mills linjära tänkande och röda trådar. 

Digitala läromedel har andra principer., skriver forskarna. De har en ”öppen och flytande” struktur med länkar. Och så kan man ”ändra textstorlek och färgkontraster” så att undervisningen kan individualiseras. 

Kanon! Datorer och nät har en given plats i skolan. Och väldigt få hävdar att de bör kastas ut. Men om elever ska kunna hantera denna öppna och flytande värld, och dra nytta av den i stället för att drunkna, måste de ha en grund att stå på. Där kommer skolböckerna in.

Svårare än så är det inte.