Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Utan lärare kan skolan hälsa hem

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) måste visa handlingskraft inför den historiska lärarbristen.
Foto: BOBBO LAUHAGE

Lärarbristen är en ödesfråga för Sveriges barn och framtida välstånd. Gustav Fridolin (MP) måste börja visa handlingskraft.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Över en miljon elever går numera i grundskolan. Det är en historiskt hög siffra. Problemet är att det inte finns tillräckligt många behöriga lärare att ställa bakom katedern. Nio av tio grundskolor har brist på utbildad personal.

Nya siffror från Skolverket visar att över hälften av alla nyanställda lärare saknar pedagogisk högskoleexamen. Andelen behöriga lärare i grundskolan minskar alltså, stick i stäv med de politiska målen. Och värst är läget i skolor med stora behov i så kallade utsatta områden.

Skolan har hamnat under korstrycket av en kraftigt växande befolkning och stora pensionsavgångar. Följden är att det kommer att saknas runt 60 000 lärare om två år. I Malmö är läget så pressat i flyktingvågens spår att staden skulle behöva anställa hälften av alla lärare och förskollärare som utbildas i landet.

Stor outnyttjad reserv

Det är ett krisläge. Om Sverige inte klarar att få fram goda lärare kommer det att vara omöjligt att vända Pisa-haveriet till en skola av hög internationell standard. På den punkten är forskningen solkar: Det är undervisningens kvalitet som avgör hur mycket eleverna lär sig. Ytterst hotas det framtida svenska välståndet. 

Uppgiften är alls inte omöjlig. Lärarförbundet påpekar i en ny rapport att det redan finns 38 000 utbildade lärare som har flytt till andra yrken. Hela 60 procent av dem kan tänka sig att återvända till skolan om villkoren förbättras. I första hand handlar det om arbetsbelastningen och lönen. Det är en outnyttjad resurs av stora mått.

Tyvärr finns det inget som talar för att regeringen har en samlad strategi för att avhjälpa lärarbristen. Lönerna har visserligen höjts en del genom det så kallade Lärarlönelyftet, men genomförandet har skapat konflikter på många skolor och förskolor. Platserna på lärarutbildningarna har byggts ut och så vidare.

Men samtidigt har regeringen gjort satsningar som spär på lärarbristen. Det mest flagranta exemplet är förstås satsningen på mindre klasser. Andra - i och för sig lovvärda - reformer är utökad matematikundervisning och obligatorisk lovskola i årskurs åtta och nio för elever som riskerar att missa kunskapsmålen. 

Inför gräddfiler till läraryrket

Nu krävs ett samlat grepp om lärarkrisen. Det handlar om allt från att försöka locka tillbaka före detta och pensionerade lärare till att anställa stödpersonal, ta tag i den usla arbetsmiljön, minska dokumentationsbördan, införa statliga övningsskolor/fortbildningar, vässa lärarutbildningen och se till att även svenska lärare har en rimlig löneutveckling. 

Mycket av detta är ett delat ansvar mellan stat och kommuner/friskolor, men utbildningsministern skulle behöva peka med hela handen i önskad riktning. Här är ett förslag till: skapa fler gräddfiler in i läraryrket, där personer med andra högskoleexamina erbjuds en ettårig, betald utbildning för att bli lärare eller en anställning med studier parallellt.

Klockan klämtar för den svenska skolan.


Läs också: Begrav inte lärarna i pappershögar, Fridolin 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.