Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Utan kontanter stannar Sverige

Upphör. 30 juni i år upphör gamla 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar att gälla. Riksbanken löser in dem. Fysisk överlämning är inte möjlig, ens på huvudkontoret. Vilken ironi, Ingves. Foto: Henrik Isaksson/IBL

Kort och Swish i all ära. Kontanter är nödvändiga. Inte bara för teknikskeptiska pensionärer, utan för att samhället ska funka när e-betalningar fallerar.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I Tyskland förklarade finansministeriet i februari att man funderar på att sätta en gräns för hur stora summor medborgarna ska få betala med kontanter, man talade om 5 000 euro. Knappt 50 000 kronor.

Reaktionerna blev hätska. En pensionerad domare i Författningsdomstolen menade att det vore grundlagsvidrigt. Handlarna rasade, klart att en tysk ska kunna köpa sin bil med sedlar precis som man betalar byggfirmorna kontant pö om pö i takt med att det nya huset närmar sig inflyttning.

Miljöpartiet die Grüne röt om registreringsfara och hot mot den privata sfären. Medier gjorde grafik för att visa att svarta betalningar inte bekämpas effektivt med kontantbegränsningar, sådana finns i södra Europa och där är korruptionen vida spridd.

 

I Tyskland sker fyra av fem butiksköp med kontanter. I Sverige är det tvärtom. Till största delen är kortbetalandet alldeles frivilligt, utom på ställen som Abba-museet. Men en del sker motvilligt, köparna har inte fått tag på reda pengar. De flesta bankkontor vägrar befatta sig sedlar och mynt. Bankomaterna blir allt färre, liksom insättningsautomaterna.

Riksbankschef Stefan Ingves kritiserar utvecklingen. På DN Debatt föreslår han att bankerna ska ges lagstadgad skyldighet att hålla kunderna med kontanter i den utsträckning som motsvarar deras behov.

I denna fråga har Ingves helt rätt. Riksbankens minusräntepolitik är obegriplig. Men kravet på att bankerna ska stå för kontanter är högst förståelig.

När staten, alltså skattebetalarna, har vänligheten att hålla bankerna med insättningsgaranti bör bankerna vara så goda att klara insättningar och uttag - också när de handlar om kontanter.

 

I Sverige har protesterna mot kort- och appsamhället främst kommit från pensionärer och det lilla föreningsliv som säljer lotter, strumpor och salami för att överleva. Överhetens föreställning är att gnället dör ut med 30-talisterna, sen swishar vi helhjärtat in i e-ekonomin.

Men kontanter behövs av beredskapsskäl. Ett par massiva dataattacker mot bankerna får annars Sverige att gå i stå på några dagar. Byta grejor med varandra är inget alternativ.

Dessutom bör människor som fruktar "övervakningssamhället" få ha möjligheten att slippa undan i det lilla. Vem vet vilka vägar folkhälsominister Gabriel Wikström får för sig är framkomliga för att bekämpa osunt leverne?

Det är inte svårt att skapa program som skickar ut varningsinformation med kvittot på Systembolag om att "nu har du gått över gränsen för hälsosamt intag denna månad". Eller larm för fett och socker i mataffären. Det som tekniskt hindrar att denna info kopplas med patientjournaler är att landstingens datasystem är kass.

Kort är kung i Sverige, låt gå för det. Men vi måste värna kronprinsessan, kontanterna.

 

 

Läs också: Underbart är inte kort

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledaretexter och krönikor.