Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Utan arbetsmoral får du inget jobb, junior

Guld värt. Ansträngning, uthållighet och noggrannhet är omistliga färdigheter i arbetslivet. Här Charlotte Kalla som kämpade sig till fyra medaljer i Falun-VM 2015. Foto: Nils Petter Nilsson

Behöver svenskar mer utbildning för att bli anställningsbara – eller främst en intensivkurs i vett och etikett med Magdalena Ribbing?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Om ni hade en liten firma - en baby som ni vårdat från första arkivskåp, en skapelse ni sliter ont för och försörjer er genom - tänk er om en anställd ständigt drällde in för sent och sedan inte fick mycket gjort på jobbet. Eller tänk om vederbörande var oförmögen att lösa problem själv och ständigt kom och störde med sitt "Hörru, jag fattar inte hur..."

Och tänk om den anställda var så slarvig att kunder blev missnöjda eller till och med tog sin business till konkurrenten.

Enligt rapporten "Det är attityden, dumbom" (Företagarna) är svårigheten att hitta personal som har rätt attityd lika stor som den att hitta människor med rätt utbildning - och större än det klassiska företagarproblemet höga lönekostnader.

Ingen arbetsvilja

Olika företag efterlyser olika sorters skicklighet. Men generellt är det viktigast för företagare att få - och svårast att hitta - självgående, ansvarstagande, noggranna typer med arbetsvilja och förmåga att lösa problem. Det är samma nödmönster i alla branscher och över hela landet.

Lättare är det att hitta positiva, sociala och samarbetsvilliga existenser.

För den som följer utbildningspolitik är det déjà vu. I internationella skolundersökningar som Pisa framstår svenska elever som sociala och lättsamma. Sämre är de på problemlösning och de tror i hög grad att kunskap magiskt ska trilla in i dem utan att de behöver anstränga sig. Punktlighet är inte deras bästa gren.

Det larmas även från högre lärosäten. 2009 skrev Högskoleverket att många lärare tycker att studenternas attityd till studierna är minst lika problematiskt som bristande kunskaper: "Studenterna kräver att få mer serverat nu än tidigare... De vill bli guidade genom studierna, lotsade."

Dygdernas återkomst

Ekonomerna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji har skrivit om vikten av att skolan lär ut så kallade "icke-kognitiva färdigheter": självdisciplin, uthållighet och punktlighet men också sådant som problemlösningsförmåga. De menar att unga som brister där kan bli oanställningsbara.

Dessa färdigheter borde ingå i ett levande bildningsideal. Dessvärre har de fallit i status, inte bara i Sverige och svensk skola. Vi tycks dock, som så ofta, ligga i "framkant".

Det svenska jämlikhetsidealet hade tjänats betydligt bättre om dessa dygder hade vårdats, inte minst i skolan. Alla barn har inte böcker hemma men alla kan tränas i uthållighet och arbetsmoral. På så sätt förbättras deras chanser att göra klassresan och definitivt att få ett bättre vuxenliv.

Skolan är en viktig pusselbit, men föräldrar bär huvudansvaret för sina barns karaktärsdaning. De kan lära barnen vikten av att hålla tider, att anstränga sig, göra sina läxor och genomföra saker även när lusten inte finns där. Utan föräldrars bistånd kan skolan inte ändra riktning.

Det här är inga småsaker. Utan företag som hittar rätt folk och kan växa blir Sverige fattigare.

 

Läs också:

Respekt för bildnings viktigare än kepslag

Med Löfvens Pisa-högskola går vi under

Ta mamma och pappa ur skolan

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.