Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

USA:s kulturkrig är inte vårt, Konstfack

Vita havet på Konstfack i Stockholm.
Foto: FREDRIK SANDBERG / SCANPIX / TT NYHETSBYRÅN
Demonstration i USA.
Foto: JOHN LAMPARSKI/NURPHOTO/SHUTTERSTOCK / JOHN LAMPARSKI/NURPHOTO/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

Den importerade amerikanska identitetspolitiken riskerar att skapa mer rasism än den bekämpar. Håll den stången.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I den liberala bastionen San Francisco får grundskolorna inte längre döpas efter Abraham Lincoln. Han räknas som landets störste president hittills och avskaffade slaveriet, men är numera tydligen rasist.

andra håll har klassikerna Huckleberry Finn och To Kill a Mockingbird bannlysts. De hör till USA:s litterära kanon och lästes tills nyligen av mellanstadieelever för att de är antirasistiska verk som kastar ljus över landets historia. Inte längre. Numera reproducerar de rasism.

Bägge är absurda, men nuförtiden ganska vanliga, uttryck för identitetspolitiskt tankegods som på senare år har spritt sig som en löpeld från amerikanska universitet till myndigheter, medier, näringslivet och kulturen i stort.

Grundresonemanget är i breda drag att hela samhället är uppbyggt för att gynna vita personer och missgynna alla andra. Allt kokar oundvikligen ner till en ”kamp mellan raserna”, för att tala med den (progressiva) amerikanska journalisten Matt Taibbi. 

Han har illustrerat poängen med en lek som går ut på att gissa vem som gjort rasistiska uttalanden – identitetsvänstern eller extremhögern. Det visar sig vara mycket svårt och säger egentligen allt. 

Professorn menar att de överdriver. Hon har fått mothugg av 44 lärare som anser att hon därigenom 'skadar' elever.

Som alla populärkulturella amerikanska strömningar har det nya rastänkandet också importerats till Europa. I Storbritannien pågår ungefär samma debatt som i USA. Där planerar regeringen lagstiftning som ska garantera yttrandefrihet på universiteten. 

I Frankrike beskrev Macron häromveckan det ”etnofierade” amerikanska tankegodset som ett hot mot den franska samhällstanken. 

Och i Sverige har den just nu sitt centrum på Konstfack i Stockholm, där man bråkar om huruvida en utställningssal kan heta Vita havet, eftersom en studentgrupp anser att namnet fungerar som ett slags rasistisk metafor som förstärker ”idéer om vithet, renhet och rasbiologi”. 

Designprofessorn Sara Kristoffersson menar att de överdriver och har påpekat att snö också är vit men därmed inte nödvändigtvis rasistisk. Hon har fått mothugg av 44 (!) lärare som anser att hon därigenom ”skadar” elever. Det hela är så verklighetsfrånvänt att det nästan framställer småpåvarna i San Francisco i rimlig dager.

Det är också del i ett större mönster. Liknande diskussioner har ägt rum på tunga konstskolor i Oslo och Köpenhamn. Uppropet mot rasism på Sveriges Radio i höstas är ett uttryck för samma, djupt ideologiska tankegångar. De genomsyrar också i växande utsträckning institutioner på universiteten.

Rasism ska bekämpas, men de identitetspolitiska idéerna är direkt självmotverkande. De spär på polariseringen, alienerar vanligt folk som inte är rasister och ställer godtyckliga gruppkategorier mot varandra i stället för att blanda upp dem. 

USA:s kulturkrig är inte vårt. Stå emot. 


Rättelse: I en tidigare version av denna text stod det att Sara Kristoffersson är rektor på Konstfack. Det är i själva verket Maria Lantz.


KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.