Engagerade barnmorskor "som ofta gör hjälteinsatser". Så låter SVT:s förhandsreklam om nya tv-serien "Barnmorskorna". Foto: Mårten Levin
Engagerade barnmorskor "som ofta gör hjälteinsatser". Så låter SVT:s förhandsreklam om nya tv-serien "Barnmorskorna". Foto: Mårten Levin

Upp till kamp

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Tv-serien "Barnmorskorna" som hade premiär i SVT i går är inte producerad och beställd av sjuksköterskefacket.
Men den kunde ha varit det. Engagerade barnmorskor "som ofta gör hjälteinsatser", enligt SVT:s förhandsreklam, är ju precis den bild som vårdförbundet vill förmedla.
Och den verkliga verkligheten stämmer på många punkter med den av SVT redigerade: nyblivna föräldrar brukar i regel stämma upp i en välförtjänt hyllningskör till det fantastiska jobb som barnmorskorna utfört.
I går tackade vårdförbundet nej till det medlarbud som lagts i löneförhandlingarna. Hur medlarbudet såg ut får vi inte veta då parterna kommit överens om att det ska vara hemligt. Kanske väntar en strejk i mitten av april. Det finns i alla fall ett utbrett missnöje bland många av landets sjuksköterskor.
På internet finns en protestlista - "Löneupproret" - som i går hade drygt 23000 underskrifter från allmänheten, studenter och sjuksköterskor. Kravet lyder på hela 5000 kronor mer i månaden och så hotar man med massuppsägningar.

Fackets krav är
betydligt lägre, ungefär 1700 kronor mer i månaden. Vårdförbundet hade ett gällande avtal med arbetsgivarparten - politikerna organiserade i Sveriges kommuner och landsting - men sade upp överenskommelsen. Facket var missnöjt med alla uteblivna lokala lönelyft.
För att bli barnmorska krävs 4,5 år högskoleutbildning. Vad tjänar då barnmorskorna i SVT:s serie? Medianlönen för en medelålders barnmorska i landstinget i Stockholm är 26 334, enligt lönestatistiken från Dagens Medicins lönesajt.
Den gamla sanningen gäller fortfarande: hade bara könsfördelningen bland sjuksköterskorna varit den omvända, så hade lönenivåerna varit helt annorlunda.
Nu finns det givetvis arbetsgivare som betalar bättre än andra. Medellönen bland exempelvis privatanställda sjuksköterskor i Uppsala är 3000 högre jämfört med dem som jobbar inom landstinget, rapporterar Upsala Nya Tidning.
Och finns det inte attraktiva jobb i Sverige så flyttar sjuksköterskorna till Norge, precis som finländska sjuksköterskor flyttat till Sverige för att höja lönen.
Det finns flera skäl att stämma in i kravet på högre löner för sjuksköterskorna, inte minst gäller det den grupp specialistutbildade som barnmorskorna tillhör.

I Göteborg är bristen
på intensivvårdssköterskor akut, larmar Göteborgs-Posten. Och den här typen av larm är numera vardagsmat i Sverige.
Sanningen är att det handlar om bristyrken och att arbetsgivarna betalar för lite och att på det här området är det för mycket av politiskt monopol. De socialdemokratiska och moderata arbetsgivarna håller ihop och då lönar det sig inte tillräckligt att specialistutbilda sig.
Bland de 15 yrken som förra året hade lägst antal sökande per utannonserad plats var sju stycken sjuksköterskeyrken.
Chefsförhandlare på arbetsgivarsidan är Ingela Gardner Sundström, moderat kommunalråd. Kanske hon såg och lät sig påverkas av "Barnmorskorna" på tv i går.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag