Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Underskatta inte Åkesson, alliansen

SD kommer att ställa motkrav för att släppa fram en alliansregering. Att tro något annat är rent önsketänkande. Foto: VILHELM STOKSTAD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Allianspartierna ägnar sig åt önsketänkande när de utgår från att Sverigedemokraterna ska stödja en borgerlig regering utan några motkrav. Det är en ny tid med nya realiteter.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det finns en paradox i de övriga partiernas syn på Sverigedemokraterna. Å ena sidan varnar man i starkast möjliga ordalag för det hot som SD utgör. Å andra sidan utgår man från att den politiska spelplanen ska förbli opåverkad av att SD numera är Sveriges tredje största parti. 

Det var därför så många togs på sängen av SD:s beslut att fälla den rödgröna budgeten i december 2014. Av någon konstig anledning räknar alla med att SD ska ligga lågt och rösta lojalt på det sätt som övriga partier förväntar sig. 

Följaktligen går allianspartierna till val som vanligt med blicken fäst mot Rosenbad. Ingen tror på allvar att de kommer att få egen majoritet, men sådana invändningar väger lätt. På borgerligt håll räknar man kallt med att SD ska ge sitt stöd till en alliansregering utan krav på motprestationer.

Men varför skulle SD göra det? I tisdagens Dagens Industri klargör Jimmie Åkesson att SD ligger närmare S än alliansen i migrationspolitiken: "Socialdemokraterna är jämfört med Annie Lööf väldigt mycket bättre." Om bara S kan tänka sig att fimpa Miljöpartiet kan det bli "jätteintressant", förklarar Åkesson (DI 3/4).

Är Annie Lööf beredd på eftergifter till SD?

Vilken praktiskt innebörd har då detta? Det enda vi säkert vet är att alliansen tillsammans med SD tänker rösta bort den sittande regeringen efter valet. Om det blå blocket blir större än de rödgröna kommer Ulf Kristersson sannolikt att försöka söka stöd för en ny alliansregering. 

I det läget bör man räkna med att SD kommer att ställa krav för att släppa fram en sådan regering. Ett minimikrav som Åkesson nämner är att den tillfälliga asyllagen blir permanent. Kanske räcker det som motprestation eller så räcker SD över en längre kravlista. Skulle Annie Lööf (C) gå med den sortens eftergifter eller hellre kasta in handduken? Det är en av valrörelsens mest spännande frågeställningar.

Det ska förstås inte uteslutas att S i ett sådant läge frångår sin praxis och väljer att lägga ner sina röster för att beröva SD inflytande. Men det är sannerligen inget som borgerligheten kan räkna med. 

Man kan också tänka sig ett scenario där Stefan Löfven väljer att söka stöd för en ensam S-regering och räknar med att SD ska ge sitt passiva stöd genom att lägga ner rösterna.

Mycket talar för en enpartiregering - ledd av S eller M

I Sverige tillämpar vi så kallad negativ parlamentarism, vilket innebär att en regering måste vara tolererad av Riksdagen, det vill säga inte ha en majoritet emot sig. Eftersom SD har särskilt svårt för flyktingaktivistiska partier som MP och C finns det mycket som talar för en enpartiregering efter valet, ledd antingen av S eller M.

Ett alternativ som denna ledarsida förordar är en S-M-regering, som därtill skulle ha egen majoritet i Riksdagen. 

Att räkna med att SD ska ställa upp med gratis flytthjälp till Rosenbad är rent önsketänkande.

 

 

Läs också: En S-M-regering vore bra för Sverige

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!