Svenska vänsterpartister vill inte förstå att frihandelsavtal - som EU:s kommande med USA - är något som för länder och kontinenter samman. När ekonomierna integreras stärks också sammanhållningen, det ömsesidiga beroendet sänker konfliktnivån.
När EU:s medborgare vaknade upp till ett nytt EU-parlament var det fyllt av nya högerextrema partier, främlingsfientliga fransmän, grekiska nynazister och självgoda nationalistiska danskar i Dansk folkeparti.
Det är väldigt långt i från den ukrainska verkligheten.
I propagandan från Kreml och den statskontrollerade ryska televisionen har det annars hetat att Kiev styrs av en illegitim fascistregering och att det extrema partiet Svoboda är på väg att ta över nationen. Några av Putins nyttiga idioter på svenska kultursidor har okritiskt förmedlat bilden av ett land befolkat av brunskjortor redo att etablera en högerdiktatur.
Samtidigt som Marine Le Pens Nationella fronten får 25 procent av rösterna i det socialiststyrda Frankrike, skramlar Svobodas kandidat Oleh Tiahnibok ihop 1,5 procent. Och ultranationalisten Dmitro Jarosj får blott en procent. Ryktet från Moskva om fascisternas förestående segermarsch i Kiev måste anses var något överdrivet.
Att Petro Porosjenko segrade så stort och att Ukraina slipper genomföra en andra valomgång är också viktigt. Ukrainas nya ledning måste agera snabbt för att kunna lösa krisen i östra Ukraina. Det extremt svåra uppdraget underlättas något av att president Porosjenko också blir överbefälhavare.
Putin hade naturligtvis önskat att det blev en andra valomgång för att utnyttja tiden till att destabilisera regionen ytterligare. Men han ser positivt på att de antieuropeiska partierna vann stora segrar i många EU-stater. Kreml hoppas alltid på europeisk splittring.
Ryssland har invaderat ett grannland till EU, brutit mot folkrätten och annekterat Krim. Och allt detta elände tycks redan vara historia.
Det anmärkningsvärda är att ledande EU-politiker misslyckats att kommunicera för sina väljare hur avgörande det är med ett enat Europa just nu:
Att varje röst på vänster- och högerpopulister med tacksamhet noteras i Kreml.
Sannolikheten är dock stor att EU:s medlemsländer snart måste försöka samla sig för att trappa upp dagens milda sanktioner mot Ryssland.
Porosjenko kan inte vänta med att ingripa kraftfullare i östra Ukraina. Det kommer att mötas av någon upptrappning och uppbackning från Putin.
Som av en händelse behöver nu EU en yttre fiende för att försvara sitt existensberättigande. Om EU-länderna skulle misslyckas med att komma överens om starkare sanktioner har också extremisterna i EU-parlamentet vunnit en stor seger. Utan att någonsin ha röstat.