Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Tvinga inte folk att kratta löv

Lena Hjelm-Wallén (bilden), Olof Ruin och Lars Trägårdh med fler presenterade sin idé om medborgartjänst.

Idén om allmän medborgartjänst andas falsk nostalgi.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Gissa vad som är bra mot stora skogsbränder, miljöhot, IT-kollaps, segregation, social isärglidning och bristande tillit? Svaret är allmän medborgartjänst. Det hoppas och tror åtminstone Lena Hjelm-Wallén, Olof Ruin, Lars Trägårdh och resten av undertecknarna som presenterade sin idé på fredagens SvD Debatt.

Tanken är att alla medborgare i tjugoårsåldern ska göra ett slags civillumpen.

Medborgartjänsten ska "motsvara verkliga behov" och innehålla "kvalificerad utbildning som är nyttig för samhället och användbar för individen". Mer precist än så blir det inte. Men det skulle rimligen innebära att de som går på högskola måste avbryta sina självvalda studier för att få en annan "kvalificerad utbildning" som medborgartjänstmyndigheten väljer ut. De som redan jobbar tvingas ta tjänstledigt för att jobba med något annat för en ynklig peng. De som tänkte tågluffa måste ställa in resan, annars blir det - fängelse? Böter?

Det är en absurd tanke.

 

Tvång utan försvar

Att en stat med tvång tar kommando över medborgares liv, innebär ett enormt frihetsingrepp. Det gäller även militär värnplikt, men i det fallet skänker syftet legitimitet åt tvånget: det handlar om att försvara landet mot ett existentiellt hot. Statligt tvång och hot i det suddiga syftet att svenskar ska lära känna varandra och hjälpa till om det börjar brinna i Västmanland, är motsatsen till legitimt.

Men om medborgartjänst blev lag skulle ändå skräckscenariot vara att alla 100 000 inkallade i en årskull faktiskt dyker upp. För var ska de inkvarteras? Sverige lider av både akut och kronisk bostadsbrist. Det finns knappt ett attefallshus att uppbringa.

Och vem ska utbilda rekryterna? Redan i dag vill politiker att nyanlända ska lotsas in i jobb via handledning på arbetsplatser. Det har visat sig ytterligt svårt att få volym på sådana verksamheter. Lösningen är knappast att 100 000 svenska medborgare tillkommer för att den inkallade undersköterskan ska lära sig IT medan den inkallade ekonomistudenten lärs upp till - undersköterska?

 

Värnpliktens nostalgi

Bakom idén om medborgartjänst tycks det finnas ett stort mått av nostalgi. Arbetsgruppen prisar den gamla värnplikten och dess påstådda funktion som smältdegel och uppfostrare. Men enligt en studie ökade brottsligheten bland dem som gjorde lumpen. Och för män med låg socioekonomisk status påverkades inkomsterna negativt - för dem med hög status var det tvärtom. Ökad isärglidning, snarast.

Värnplikt har dessutom en samhällsekonomisk kostnad, vilket även medborgarplikt skulle ha. Studier skulle skjutas upp ännu mer än nu och antalet produktiva arbetstimmar alltså minska. Grus skulle spruta ur maskineriet när en planekonomisk medborgartjänstmyndighet ska tala om för folk vad de ska syssla med. Och rekryternas livsinkomst och pension skulle minska. BNP skulle helt enkelt få sig en törn.

Sverige har många och stora problem. Men de går i regel inte att trolla bort med tvång.

 

Läs också:

Värnplikt behövs för att försvara Sverige

 

Följ Expressen på Facebook för fler ledartexter och krönikor.