Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Tro inte att doktorn alltid är bättre än sjuksköterskan

Åtta av tio som avlidit i corona hade högt blodtryck. Att förebygga och kontrollera hypertoni är en livsviktig investering.Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ibland är det bättre att träffa sjuksköterskan än läkaren - det gillas visst inte av alla i läkarkåren.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Åtta av tio svenskar som har avlidit av covid-19 hade högt blodtryck, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Det är egentligen inte förvånande. Äldre drabbas hårdast och högt blodtryck är en åldersmarkör: ju äldre, desto högre, i princip. 

När våra artärer har tjänstgjort under ett långt liv har det helt enkelt blivit en del slitage och skador i det fordom så smidiga kärlmaskineriet. När trycket stiger ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och njursjukdom. 

Lyckligtvis går det att förebygga och kontrollera högt blodtryck (hypertoni). Men vilken sorts läkare bör man gå till? Svaret tycks vara: en sjuksköterska. 

Forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har studerat 89 000 patienter, mellan 40 och 80 år, som frekventerade 188 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen. På den tredjedel av mottagningarna där hypertonipatienterna oftast träffade en sjuksköterska - ett så kallat sjuksköterskebaserat arbetssätt - fick man bättre bukt med blodtrycket än på vårdcentraler där doktorn tog emot. Bäst resultat uppnådde de vårdcentraler där patienterna gjorde flest besök hos sjuksköterska. 

Sköterskor har mer tid och fokus

Studien säger ingenting om varför, men en av forskarna, allmänläkaren Helena Ödesjö - som själv arbetar i primärvården - tror det beror på att sjuksköterskorna fokuserar på just blodtrycket när de träffar patienten. Läkarbesök blir mer splittrade:

”Oavsett vad man är kallad för är det ofta mycket som patienten vill ta upp vid ett läkarbesök i primärvården. Även om man som läkare tycker att blodtrycket är viktigt att diskutera så kan det vara svårt att få det gjort”, säger hon till Dagens Medicin.

Dessutom följer sjuksköterskorna ofta en manual, eftersom huvudansvaret alltid ligger hos läkaren. Mötet får en struktur. Sist men inte minst har sjuksköterskor troligen mer tid för patienten och tid är viktigt eftersom högt blodtryck är kopplat till något som kan te sig lättåtgärdat fastän det i själva verket är så svårt: levnadsvanor. 

Det handlar om att byta livet som soffpotatis mot en hurtbulles spänstiga existens. Sådant kräver både krisinsikt och motivation. 

Mindre revirtänk, mer flexibilitet

Med tanke på bristen på allmänläkare borde det vara en enkel sak att låta sjuksköterskor sköta blodtryckspatienter i högre grad. Men det finns sega motkrafter. Många patienter vill träffa en läkare, tack så mycket. Och det kan finnas en motvilja bland läkare att släppa ifrån sig arbetsuppgifter till sjuksköterskor, säger Helena Ödesjö. 

Konserverande revirtänk är tyvärr vanligt i sjukvården. Förhoppningsvis undergrävs mentaliteten av coronaepidemins krav på flexibilitet. I ett huj snabbutbildas anestesisköterskor och undersköterskor i intensivvård medan läkarstudenter och blivande biomedicinska analytiker lärs upp till undersköterska. 

Den sortens smidighet och rollbyten räddar liv under krisen - och efter, om rigiditeten inte får fäste igen.