Kommunala krav på att använda just trä i alla byggen är spåniga. Foto: / OKÄND
Kommunala krav på att använda just trä i alla byggen är spåniga. Foto: / OKÄND

Träskallarnas sammansvärjning

Publicerad

Det stora problemet är att byggen är dyra. Därför är kommunala krav på att använda just trä rent spåniga.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

"Byggnad får ej täckas med halm, torf, spån, bräder eller annat eldfängdt ämne; utan skall till täckningen begagnas tegel, skiffer, plåtar eller annat ämne, som pröfvas i afseende å eldfara tryggande."

Det slogs fast i byggnads- och brandstadgan för rikets städer som trädde i kraft 1 januari 1875. I praktiken kom förbudet mot trähus i stadskvarter att gälla till Sverige gick med i EU.

Då rök det. På kontinenten hade man kommit på att det går att göra tekniska framsteg också med ett byggmaterial som trä. Det går att impregnera, och inte minst - man kan installera sprinklers.

Företag och politiker i trakter med träindustri greps av entusiasm. Höghus i trä, vilken möjlighet. Nya jobb. I det evigt S-styrda Skellefteå byggde kommunen ett kontorshus åt Ericsson i fem våningar i Ursviken 1997.

Kåken har stått tom i flera år, inte på grund av röta eller annat byggfel. It-företagen ville sitta i centrum och inte i utkant. Försöket att göra om till bostadsrätter stöp.

Nu prövas kooperativ hyresrätt; i skrivande stund är bara fem av sexton lägenheter sålda. Trots att det råder bostadsbrist i Skellefteå. Insats, hög hyra och drygt en mil från stan är ingen bra kombo.

Kommuner ska inte falla för säljklyschor

Detta har inte skrämt Skellefteåpolitikerna. De har antagit en träbyggnadsstrategi. Hus där ska byggas med trästomme; det är dagens definition av trähus, fasaden kan vara putsad. Oavsett om kommunen eller privata fastighetsägare står bakom.

Om någon vill använda annat material ska det motiveras, och möjligen godkännas.

Växjö har under drygt tio år letts av Moderaterna. Men det hindrar inte att man slagit ut Skellefteå som synlig ledare för träskallarnas sammansvärjning. Där fastslår strategin att minst hälften av det som kommunen bygger ska vara i trä år 2020.

I Sunne har man slagit till med målet 75 procent till 2025.

Det hålls träbyggnadskonferenser, Almedalsseminarier och trähussafari Växjö. Föreningen Trästad får två miljoner kronor om året i bidrag av staten. Och allt fler kommuner hakar på.

Det är bedrövligt. Kommunpolitikers uppgift är att skaffa bästa funktion till lägsta pris. De ska inte falla för säljklyschor som naturligt, hälsosamt, hållbart, närproducerat och klimatsmart. (För övrigt kördes trästommen till kvarteret Hyttkammaren i Falun i lastbilar från Österrike. Cederspånet, som nu är en poppis fasad, är hämtat från Kanada eller USA.)

Att hushålla med skattepengar är hållbart

Det är självfallet inte fel att bygga i trä. Privata byggherrar må göra det till vilket pris de vill, av estetiska eller ideologiska orsaker. Men politikerna måste sätta funktion och pris främst för de egna byggena. Inte egna känslor som skogsvurm eller irritation över alla debattartiklarna från Svensk Betong.

Tyvärr gör inte alla det. Och många träskallekommuner går ännu längre; de ställer villkor om trä för markanvisning till privata företag. Sådana påhitt minskar konkurrensen och ökar risken för att nybyggena blir ännu dyrare än i dag. Det är faktiskt möjligt.

Det enda garanterat hållbara är att hushålla med skattemedel. Och det smartaste för samhällsklimatet är att göra sitt för att få ner kostnaderna för de lägenheter de är sådan brist på.

 

Läs också: Låt inte smakpolisen sätta stopp för bostäder 

Riv villaidyllerna och ge plats för riktiga städer 

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag