Trappa upp sanktionerna

stenhård. Förbundskansler Angela Merkels stenhårda budskap i förbundsdagen förra veckan utgör en stabil utgångspunkt för EU-toppmötet att trappa upp sanktionerna mot Ryssland.
Foto: Tobias Schwarz

Det var inte länge sedan Grekland var ett dominerande diskussionsämne på EU-toppmötena.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Risken är stor att Krim, Ukraina och Ryssland blir ett nytt bestående tema för de EU-ledare som möts i Bryssel i dag. Inget tyder på att Vladimir Putin kommer att backa. Tvärtom kan han ha fått blodad tand efter den snabba och smärtfria annekteringen av Krim, där EU, USA och resten av omvärlden bara kunde sitta på läktaren och bua åt ryssarnas fulspel.


Men förutsättningarna för att EU ska kunna enas om nya och tuffare sanktioner mot Ryssland är trots allt goda. EU har redan brännmärkt 21 ryssar och nyryssar från Krim. Det är naturligtvis inget som har framkallat någon nervositet i Kreml, snarare ett hånflin: "Var detta allt de hade att komma med?"

Detta symboliska lilla steg är ändå i praktiken en framgång för sanktionspolitiken. EU har tidigare haft stora problem att enas om en gemensam Rysslandslinje, inte minst på grund av Tysklands och andra EU-länders gasberoende. Tysk exportindustri motsätter sig också allt som kan göra det jobbigare på den viktiga ryska marknaden.


Men nu råder andra tider, och inte bara på grund av att Ryssland manglar folkrätten och bryter upp den nuvarande säkerhetsordningen i Europa. Den nya stora koalitionsregeringen i Berlin har deklarerat att Tyskland ska ta ett större utrikespolitiskt ansvar. Och det märks.

Förbundskansler Angela Merkels stenhårda - och välkomna - budskap i förbundsdagen förra veckan ger en tydlig signal till EU-toppmötet att trappa upp sanktionerna. Merkel varnade Putin att den förda politiken "också kommer orsaka massiva skador för Ryssland självt både ekonomiskt och politiskt."


Europas mäktigaste politiker har surrat fast sig vid sanktionsmasten.

Ryssland är betydligt mer beroende av EU och USA än vad vi normalt kanske föreställer oss. Det var inte så många år sedan - 1998 - som Ryssland höll på att ruineras och tvingades förnedra sig och gå med tiggarmössan till Internationella valutafonden.

Ungefär 70 procent av exportinkomsterna kommer nu från olja och gas, och när skiffergastekniken är på väg att revolutionera marknaden så är kanske inte Rysslandsfonder det bästa placeringsrådet. EU är dessutom Rysslands bästa kapitalkompis med 75 procent av de utländska direktavskrivningarna i landet.


Ett vapenembargo är ett självklart nästa steg, liksom att frysa alla former av militärt "förtroendeskapande" samarbete. G8 bör göras till ett G7 utan några folkrättsförbrytare. Riktade ekonomiska sanktioner mot oligarker som står Putin nära är ett annat alternativ.

Den ryska oljeindustrin importerar kemiprodukter från Tyskland. Ett exportförbud för vissa högteknologiska produkter och reservdelar kan få omedelbara konsekvenser för ryska företag.


Det kommer att kosta, och drabbade företag i EU måste kompenseras. Men prislappen för EU med ett auktoritärt och expansivt Ryssland - som inte möts av en kraftfull ekonomisk motoffensiv - riskerar att bli oändligt mycket högre.