Mellanösterns fattigaste land, Jemen, är fast i ett inbördeskrig där båda sidor har uppbackning från stormakter. När Expressens Magda Gad, som en av mycket få journalister, lyckades ta sig in på rebellkontrollerat område tidigare i år beskrev hon ett helvete "där barn har sprängts men fortfarande tittar upp från sängar som luktar ruttet". Tolvåriga Nawal träffades av en klusterbomb och förlorade foten. Treåriga Fatima vägde bara 5,8 kilo – som en tremånaders bebis.
Jemen – en bricka i stormakternas spel
De shiitiska Houthirebellerna – som intog huvudstaden Sana'a för snart fyra år sedan – får stöd från Iran. De bekämpas av en Saudiledd koalition som vill återinsätta president Hadi. I bakgrunden finns USA, som bland annat utbildar saudiska officerare och lufttankar deras bombplan.
I Mellanöstern är ingenting svartvitt – båda sidor har gjort sig skyldiga till människorättsbrott. Kriget ter sig allt mer omöjligt att vinna, för båda sidor.
"Den Saudi-ledda koalitionen och Iran har båda sina egna, regionala agendor – och ingendera handlar om att skapa stabilitet i Jemen", sa Jemenexperten Ahmad Nagi till Carnegie Middle East Center.
Som alltid är det lokalbefolkningen som får betala priset för stormakternas revirstrider.
Fler än 16 000 personer har dödats i kriget. Fler än två miljoner jemeniter befinner sig på flykt. Och av landets 27 miljoner invånare är fler än 22 miljoner i behov av bistånd för att överleva.
FN har varnat för att den värsta svältkatastrofen på 100 år är under uppsegling, efter att striderna har nått den hamn där nödhjälpen förs in. Försvagade av hunger dukar tusentals människor under i difteri och kolera. Redan i våras räknade någon ut att det dog ett barn var tionde minut i Jemen. Sedan dess har situationen för civilbefolkningen förvärrats.
Mattis: "Att samla dem i Sverige är enda sättet"
Humanitära skäl brukar inte väga särskilt tungt i realpolitiken. Men sedan mordet på journalisten Jamal Khashoggi inne på det saudiska konsulatet i Istanbul verkar familjens Sauds aktier ha sjunkit i USA. Trumpadministrationen är pressad av kongressen. Därför är en vapenvila plötsligt inom räckhåll.
"Om trettio dagar vill vi se alla parter runt ett förhandlingsbord, med ett vapenstillestånd och att trupperna dras tillbaka från gränsen som grund", sa Jim Mattis, den amerikanske försvarsministern vid ett möte i Washington D.C.
"Att samla dem i Sverige är enda sättet att lösa det", fortsatte han.
Bakgrunden är att Sverige har diplomatiska kontakter med både Iran och Saudiarabien och därför skulle Stockholm kunna fungera som neutral mark för fredssamtal. Det är värt ett försök – oavsett om vi har en ny regering på plats till dess eller inte. Eventuella konstitutionella frågor – får en övergångsregering bedriva utrikespolitik? – måste kunna lösas i riksdagen.
Striderna måste få ett slut. Om Sverige har möjlighet att skynda på fredsprocessen bör vi ta chansen – med eller utan ny regering.
Läs också: