Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Tomträttssystemet gynnar mest medelklassen

OTTERHÄLLAN 1954. Uppe på berget i centrala Göteborg ligger idag bostadsrättsföreningen Otterhällan som gått till domstol för att stoppa höjningen av tomträttsavgälden på 210 procent.
MORGAN JOHANSSON. Den senaste av alla justitieministrar som sedan 1980 inte lagt fram något förslag om ändrade lagar för tomträtter, trots att flera utredningar gjorts. Foto: NAINA HELéN JÅMA/TT / TT NYHETSBYRÅN
ANNA KÖNIG JERLMYR. Moderat finansborgarråd i Stockholm, i opposition 2016 motsatte hon sig all höjning av tomträttsavgälden. Foto: PELLE T NILSSON / SPA

Alltid är det några villaägare eller bostadsrättsföreningar som rasar över höjda tomträttsavgälder. Men systemet är ändå allt för förmånligt.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

De flesta hus i Sverige står på fri grund, fastighetsägaren har köpt marken. Men runt två procent ligger på mark som kommunen hyr ut. Hyran kallas tomträttsavgäld och ligger stilla i tio år, ibland till och med 20 år, i taget. Avgiften är avdragsgill i deklarationen.

Beloppet är dock knutet till hur markpriset utvecklas, även om olika kommuner har olika regler. De senaste decennierna har det stigit brant. Alltså blir höjningarna rejäla och de drabbade tvärarga.

Bostadsrättsföreningen Otterhällan går till domstol

I Göteborg har bostadsrättsföreningen Otterhällan gått till domstol för att försöka stoppa avgäldshöjningen på 210 procent, och det har ytterligare åtta föreningar där gjort.

”Avgiftshöjningen kommer att landa på närmare 1 000 kronor i månaden i snitt för bostadsrättsföreningens hushåll. Det är många äldre som bor kvar här sen de skaffade sin lägenhet, så det är en kännbar höjning”, säger Jan Kaaling, styrelseledamot i Otterhällans bostadsrättsförening till GP.

Moderaterna ville inte höja tomträttsavgälden i Stockholm alls

I Stockholm var debatten högljudd för några år sedan när merparten av avtalen skulle räknas upp. Fastän markpriserna stigit mer sattes maxtak för höjningen till 18 000 kronor om året, dessutom med fem års infasning. Men de borgerliga partierna tyckte ändå att denna måttliga höjning var för brutal. Moderaterna ville inte höja alls på åtminstone sex år.

Allianspartierna, då i opposition, hävdade att gamla med låg pension och högbelånade barnfamiljer skulle tvingas flytta. Men hushållen har en skyldighet att hålla reda på hur systemet fungerar och planera för det. De borde snarast ha räknat med en högre höjning än den som blev.

I Göteborg finns runt 10 000 tomträtter. I Stockholm drygt 11 000. I Västerås 5 600. I hela landet fanns 62 300 år 2012, när den senaste stora statliga utredning om tomträtterna gjordes. Det hade gjorts andra tidigare, 1980 och 1990, som inte heller ledde till lagstiftning.

Kristdemokraterna frågar Morgan Johansson om tomträtt

Kristdemokraterna, som alltid vill sänka bostadsutgifterna och allra mest för dem som bor stort i attraktiva lägen, har ställt flera frågor i riksdagen med andemeningen att tomträttsavgälderna bör minska, relativt sett.

I april 2016 svarade justitieminister Morgan Johansson (S) att frågan är under beredning. Det lär han säga 29 augusti igen, när han ånyo ska svara i ämnet. 

Han borde dock ge besked om inriktningen för en förändring av lagstiftningen. För att undvika de storgräl om uppräkningarna som utbryter var tionde år bör avgiften regleras varje år - för det kan man tänka sig olika index. Men de boende slipper i alla fall ”chockhöjningar”. Om marknaden faller kan de få en sänkning.

Redan i dag erbjuder de flesta kommuner villaägare att friköpa på förmånliga villkor, till 50 procent av marktaxeringsvärdet - vilket är diskutabelt ur rättvisesynpunkt när grannarna betalar fullpris. 

Men det kan vara värt priset för att bli av med det eviga gynnande av somliga boende som tomträttssystemet innebär. 

 

Läs mer: Moderaterna är inga marknadsvänner